Hårda ord från Nato angående Danmark

2023 03 26

Danska Tv2 har tagit del av ett internt pm från Nato som uttrycker stark tvivel gentemot landets försvar.

Danmark bedöms ligga efter när det kommer till kraven som Nato har på ekonomisk och militär förmåga.

Organisationen menar dessutom att landet “inte är särskilt välanpassat” till Natos försvarsplanering.

Det uppges vara någonting som utmanar Danmarks ställning som kärnallierad.

Håller inte med

Pm:et ska ha skrivits mot slutet av sommaren förra året efter en utvärdering av Danmark.

Anders Nielsen, som är militäranalytiker vid danska Försvarshögskolan, håller inte med om bilden.

– Det finns helt klart en bristande överensstämmelse mellan Danmarks föreställning om att vi är en av dockorna i Nato, och sedan Natos syn på Danmark att vi släpar med fötterna och är en av de nationer som försöker fly undan så billigt som möjligt, säger han om informationen.

Kan påverka

Sten Rynning, professor i internationell politik vid Syddanska universitetet, tror att Natos syn på Danmark kan påverka landets säkerhet.

– Vår position i mitten eller i den tunga änden av Natos medlemsstater är långt ifrån vår självbild. Det är inte bra för en liten stat som Danmark att vara där. Det försvagar vårt inflytande i Nato och i slutändan vårt eget behov av skydd, säger han till TV 2.

Finns krav

Det finns ett antal krav som bör uppfyllas vid ett Natomedlemskap.

Bland annat måste den ansökande staten vara en demokrati och rättsstat där militären står under demokratisk kontroll.

Det är även viktigt att landet delar Natos mål och värderingar, samt att man gör vad man kan för sitt eget försvar och bidrar till att stärka säkerheten i Europa.

Gemensamma målsättningar

År 2014 kom Natoländerna överens om gemensamma politiska och ekonomiska målsättningar till 2024.

– Medlemmarna förväntas lägga två procent av BNP på försvaret och 20 procent av detta på försvarsmateriel, krav som dock mindre än hälften av medlemmarna i dagsläget lever upp till, förklarar Totalförsvarets forskningsinstitut.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Storköpare lämnar Ryssland – jättesmäll för krigskassan

2025 11 03

Efter att USA infört nya sanktioner mot de statliga oljebolagen Rosneft och Lukoil har flera av landets tidigare trogna kunder kraftigt minskat sina inköp av rysk olja, rapporterar både Reuters och Bloomberg.   

I synnerhet pekas två länder ut: Kina och Turkiet.

Flera stora kinesiska och turkiska oljeraffinaderier har enligt uppgift minskat sina inköp av rysk olja och i stället vänt sig till alternativa leverantörer.

I Turkiet har oljeraffinaderier, inklusive marknadsjättarna Turkiye Petrol Rafineleri och Star Rafineri, börjat köpa in olja från Irak och Kazakstan för leveranser i december.

– Ett tydligt skifte från det nästan totala beroendet av rysk olja som noterats under tidigare månader. Detta motsvarar 77 000 till 129 000 fat per dag av icke-ryskt utbud, skriver den ukrainska tidningen Kyiv Post med hänvisning till Reuters källor.

45 procent av totala importen

Kinesiska oljeraffinaderier har också kraftigt minskat sin import av rysk olja.

Enligt uppgifter till Bloomberg påverkas hela 400 000 fat per dag – vilket motsvarar 45 procent av Kinas totala oljeimport från Ryssland.

Bakom beslutet står flera av landets statliga oljejättar, däribland PetroChina och Sinopec.

LÄS MER: UPPGIFTER: “Oöverträffad tillströmning av döda ryssar” 

”Försvagats kraftigt”

Omsvängningen på oljemarknaden är ett hårt slag mot den ryska krigskassan. Oljeexporten, som är avgörande för Kremls finansiering av kriget i Ukraina, tycks nu ha bromsat in rejält.  

– Båda rapporterna visar att Moskvas möjligheter att omdirigera oljeexporten till icke-västliga marknader möter växande hinder. Medan Ryssland fortsätter att skeppa råolja via alternativa rutter och mellanhänder, tycks efterfrågan från två av landets viktigaste kunder – Kina och Turkiet – ha försvagats kraftigt, skriver Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Ryssar rasar mot rysk tv: “Landsförräderi”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen