Hårda ord från Nato angående Danmark

2023 03 26

Nato menar att Sveriges grannland ligger efter.

Danska Tv2 har tagit del av ett internt pm från Nato som uttrycker stark tvivel gentemot landets försvar.

Danmark bedöms ligga efter när det kommer till kraven som Nato har på ekonomisk och militär förmåga.

Organisationen menar dessutom att landet “inte är särskilt välanpassat” till Natos försvarsplanering.

Det uppges vara någonting som utmanar Danmarks ställning som kärnallierad.

Håller inte med

Pm:et ska ha skrivits mot slutet av sommaren förra året efter en utvärdering av Danmark.

Anders Nielsen, som är militäranalytiker vid danska Försvarshögskolan, håller inte med om bilden.

– Det finns helt klart en bristande överensstämmelse mellan Danmarks föreställning om att vi är en av dockorna i Nato, och sedan Natos syn på Danmark att vi släpar med fötterna och är en av de nationer som försöker fly undan så billigt som möjligt, säger han om informationen.

Kan påverka

Sten Rynning, professor i internationell politik vid Syddanska universitetet, tror att Natos syn på Danmark kan påverka landets säkerhet.

– Vår position i mitten eller i den tunga änden av Natos medlemsstater är långt ifrån vår självbild. Det är inte bra för en liten stat som Danmark att vara där. Det försvagar vårt inflytande i Nato och i slutändan vårt eget behov av skydd, säger han till TV 2.

Finns krav

Det finns ett antal krav som bör uppfyllas vid ett Natomedlemskap.

Bland annat måste den ansökande staten vara en demokrati och rättsstat där militären står under demokratisk kontroll.

Det är även viktigt att landet delar Natos mål och värderingar, samt att man gör vad man kan för sitt eget försvar och bidrar till att stärka säkerheten i Europa.

Gemensamma målsättningar

År 2014 kom Natoländerna överens om gemensamma politiska och ekonomiska målsättningar till 2024.

– Medlemmarna förväntas lägga två procent av BNP på försvaret och 20 procent av detta på försvarsmateriel, krav som dock mindre än hälften av medlemmarna i dagsläget lever upp till, förklarar Totalförsvarets forskningsinstitut.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Lämnar i protest – folk strömmar ut ur Pentagon

2025 10 16

Ett nytt förbud råder i Pentagon.

Det amerikanska försvarsdepartementet, numera omdöpt till krigsdepartementet, har infört nya regler för USA:s journalistkår.

Från och med nu ska reportrar nekas tillträde till stora delar av Pentagon om de inte får eskort. Krigsminister Pete Hegseth kan även återkalla ackreditering från journalister som frågar någon inom departementet om information som han inte godkänt i förväg.

Stora amerikanska medier som New York Times, AP, Washington Post, The Atlantic och Reuters har vägrat skriva på de nya reglerna.

Och nu kablas bilder ut på hur dussintals journalister lämnar byggnaden i protest, rapporterar AP.

Strömmade ut i protest

USA:s regering har kallat de nya reglerna för “sunt förnuft” som ska bidra till att reglera en “mycket störande” presskår.

– Nyhetskanalerna var nästan enhälliga i att avvisa de nya reglerna som införts av Pete Hegseth, vilka skulle göra journalister sårbara för avvisning om de försökte rapportera om information – sekretessbelagd eller annan – som inte hade godkänts av Hegseth för offentliggörande, skriver AP.

Deadline för att skriva på de nya villkoren var klockan 16 igår lokal tid.

Vad som istället hände samma tidpunkt var att 40-50 journalister lämnade in sin namnbrickor och strömmade ut från Pentagon.

Man tog med sig lådor, stolar, en kopiator, gamla foton och annat som använts i arbetet.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Trump: Pressen är störig

AP beskriver arbetsytorna i Pentagon som “övergivna” och organisationen Pentagon Press Association har kallat dagen för “en mörk dag”.

– Det är sorgligt, men jag är också väldigt stolt över presskåren som vi höll ihop, säger Nancy Youssef, reporter på The Atlantic och som har haft ett kontor på Pentagon sedan 2007.

Exakt vilken praktisk inverkan de nya reglerna kommer få är för närvarande oklart.

USA:s president Donald Trump har emellertid gett sitt stöd till Pete Hegseth för de nya villkoren.

– Jag tror han tycker att pressen är väldigt störande när det gäller världsfreden. Pressen är väldigt oärlig, säger Trump enligt AP.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Air Force Staff Sgt. John Wright, DOD

Text: Redaktionen

Skarpt krav på statsministern: Säg INTE det här igen

2025 10 16

Ulf Kristersson (M) uppger att det finns 17 000 lediga jobb utan krav på utbildning.

Påståendet lyftes fram i söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda då statsministern ställde frågan varför folk inte tar dessa jobb om man kan arbeta.

I efterhand har Arbetsförmedlingen reagerat på utspelet.

Det är hur siffran 17 000 används i sammanhanget som myndigheten är emot.

I ett sms från Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson direkt till Regeringskansliet vädjas det om att “INTE fortsätta använda denna siffra”, rapporterar SVT.

– Ur vårt perspektiv är det en grov gallring och man ska inte använda det som faktisk statistik över hur det ser ut. Det kan ge en missvisande bild, säger Hans G. Larsson till tv-kanalen.

Finns andra krav

Siffran på 17 000 grundar sig på en sökning i Platsbanken efter jobb utan formell utbildning.

Det kan däremot finnas andra krav som filtret inte fångar upp, till exempel språkkrav, särskilda erfarenheter eller körkort.

Enligt Arbetsförmedlingen lägger det då en extra press på arbetssökande att “anstränga sig ännu mer” om man påstår att det finns 17 000 lediga jobb utan utbildning.

Statsministern: "Det finns jobb"

Ulf Kristersson har använt sig av siffran även i andra tv-framträdanden, vilket sedan delats av Moderaterna på sociala medier.

– På platsbanken finns 72 000 lediga jobb, varav 17 000 inte ställer några utbildningskrav. Ärligt talat, det finns jobb att söka för människor som kan jobba men som idag lever på bidrag, citeras Kristersson på M:s Facebooksida.

Till SVT säger statsministern att hans poäng var att vis att det finns jobb på olika ställen i Sverige.

– Jag träffar arbetsgivare och företagare varje dag som säger att hitta personal till relativt enkla jobb, däckmontör häromdagen, hade de svårt med. Så det finns jobb.

Kristersson svarar dock inte på frågan varför man använder sig av siffran 17 000.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Arbetslösheten minskar

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetslösheten minskar i Sverige för andra månaden i rad. I slutet av september var drygt 364 000 personer, motsvarande 6,9 procent, inskrivna som arbetslösa.

Även antalet inskrivna ungdomar minskar.

– Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen