Hård kritik mot Strandhäll – Men väljarna tänker inte som media

2021 12 01

Kritiken i media är nu hård mot Annika Strandhäll (S) men min bedömning är att många väljare har stor förståelse för hennes situation och sannolikt även upplever att kritiken är empatilös och överdriven.

I kväll finns bland annat följande rubriker i riksmedia:

--Det är dumt att ljuga Strandhäll

--Vad har Strandhäll koll på egentligen

Nio missade betalningar

Bakgrunden är TV4 Nyheternas avslöjande om 9 fall från 2018 och framåt där missade betalningar har gått till Kronofogden. Samtidigt uppgav den nyvalda klimat- och miljöministern att hon har ordning på sin ekonomi och att hon inte haft några betalningsanmärkningar.

Sambon skötte ekonomin

Ministern ger nu följande förklaring.

– Innan min man gick bort 2019 så var det han som skötte både vår hushållsekonomi och min privatekonomi, säger Annika Strandhäll till TV4 Nyheterna idag.

Sambon tog sitt liv

2019 lämnade hon sin ministerpost i Regeringen Löfven då en familjemedlem avlidit. En tid senare framkom det att de var hennes sambo som avlidit och 2020 framkom det att han hade tagit sitt liv.

Ett tuff tid bakom sig

– Jag har varit väldigt öppen och transparant med den enormt tuffa tid som jag har haft bakom mig de senaste två åren efter att min man gick bort. Och jag har fokuserat väldigt mycket på mitt eget mående och mina barns mående. Det är uppenbart att jag kunde definitivt varit mycket mer nogrann med min privatekonomi, säger Annika Strandhäll till TV4 Nyheterna idag.

Kände inte till betalningskraven

DN har ställt flera frågor till Annika Strandhäll idag och ministern svarar att hon inte kände till betalningskraven.

– Framåt kommer jag vara extremt noga. Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt. Vi är också i en stabilare fas i min familj nu än vad vi har varit, säger Strandhäll till DN.

Nyheter för ministern

– Och nej, jag har inte berättat detta för Magdalena Andersson. Det här var saker som var väldigt mycket nyheter för mig, säger Strandhäll till tidningen.

ANALYS

Min bedömning är att många väljare – oavsett partifärg – resonerar så här:

▪Det finns många familjer där den ena sköter ekonomin och den andra gör andra sysslor – man delar upp uppgifterna. Då litar den andra på att räkningarna betalas i tid.

▪Alla människor och familjer kan drabbas av personliga problem. Och att en familjemedlem begår självmord är givetvis bland det värsta man kan drabbas av. Då är det självklart att man kommer ur balans en period – och ja, då kan man missa räkningar.

Att överhuvudtaget kunna ta sig tillbaka från en sådan djup tragedi är en stor kamp i sig.

Och till sist – givetvis är det alltid fel att inte betala sina räkningar i tid. Men man måste se till varje enskilt fall och mitt prognos är att väljarna i detta fall bedömer att det fanns förståeliga skäl till varför räkningarna i detta fall inte var betalade.


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen