Hård kritik mot Strandhäll – Men väljarna tänker inte som media

2021 12 01

Kritiken i media är nu hård mot Annika Strandhäll (S) men min bedömning är att många väljare har stor förståelse för hennes situation och sannolikt även upplever att kritiken är empatilös och överdriven.

I kväll finns bland annat följande rubriker i riksmedia:

--Det är dumt att ljuga Strandhäll

--Vad har Strandhäll koll på egentligen

Nio missade betalningar

Bakgrunden är TV4 Nyheternas avslöjande om 9 fall från 2018 och framåt där missade betalningar har gått till Kronofogden. Samtidigt uppgav den nyvalda klimat- och miljöministern att hon har ordning på sin ekonomi och att hon inte haft några betalningsanmärkningar.

Sambon skötte ekonomin

Ministern ger nu följande förklaring.

– Innan min man gick bort 2019 så var det han som skötte både vår hushållsekonomi och min privatekonomi, säger Annika Strandhäll till TV4 Nyheterna idag.

Sambon tog sitt liv

2019 lämnade hon sin ministerpost i Regeringen Löfven då en familjemedlem avlidit. En tid senare framkom det att de var hennes sambo som avlidit och 2020 framkom det att han hade tagit sitt liv.

Ett tuff tid bakom sig

– Jag har varit väldigt öppen och transparant med den enormt tuffa tid som jag har haft bakom mig de senaste två åren efter att min man gick bort. Och jag har fokuserat väldigt mycket på mitt eget mående och mina barns mående. Det är uppenbart att jag kunde definitivt varit mycket mer nogrann med min privatekonomi, säger Annika Strandhäll till TV4 Nyheterna idag.

Kände inte till betalningskraven

DN har ställt flera frågor till Annika Strandhäll idag och ministern svarar att hon inte kände till betalningskraven.

– Framåt kommer jag vara extremt noga. Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt. Vi är också i en stabilare fas i min familj nu än vad vi har varit, säger Strandhäll till DN.

Nyheter för ministern

– Och nej, jag har inte berättat detta för Magdalena Andersson. Det här var saker som var väldigt mycket nyheter för mig, säger Strandhäll till tidningen.

ANALYS

Min bedömning är att många väljare – oavsett partifärg – resonerar så här:

▪Det finns många familjer där den ena sköter ekonomin och den andra gör andra sysslor – man delar upp uppgifterna. Då litar den andra på att räkningarna betalas i tid.

▪Alla människor och familjer kan drabbas av personliga problem. Och att en familjemedlem begår självmord är givetvis bland det värsta man kan drabbas av. Då är det självklart att man kommer ur balans en period – och ja, då kan man missa räkningar.

Att överhuvudtaget kunna ta sig tillbaka från en sådan djup tragedi är en stor kamp i sig.

Och till sist – givetvis är det alltid fel att inte betala sina räkningar i tid. Men man måste se till varje enskilt fall och mitt prognos är att väljarna i detta fall bedömer att det fanns förståeliga skäl till varför räkningarna i detta fall inte var betalade.


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen