Hård kritik mot nya restriktionerna från två partier – Vill hellre utöka vaccinpassen

2022 01 10

Det är fel att rikta så många begränsande restriktioner mot de som redan har vaccinerats. Fokus borde ligga på de ovaccinerade istället.

Det anser Liberalerna som tillsammans med Centern riktar skarp kritik mot inriktningen på de nya restriktionerna som S-regeringen presenterade idag.

Statsministerns besked idag

Statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade bland annat att följande begränsningar införs redan i övermorgon onsdag:

◾Vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

Se samtliga nya restriktioner här.

Fel att begränsa vaccinerade

Liberalerna sågar S-regeringens nya besked om restriktioner.

– Att inskränka vaccinerade människors liv går inte att motivera. Allt fokus måste vara att få fler att vaccinera sig och att fortsättningsvis hålla avstånd, säger Liberalernas näringspolitiske talesperson Arman Teimouri.

Kollektiv bestraffning enligt L

Han anser att S-regeringens nya restriktioner bör riktas mot ovaccinerade istället för att vara en kollektiv bestraffning mot de vaccinerade. Liberalerna vill därför utöka användningen av vaccinationspass.

Märkligt av S anser Centern

Centern är inne på samma linje.

– Regeringen skickar mycket märkliga signaler till befolkningen när de inte kräver vaccinationspass på restauranger. Det innebär ju att även helt ovaccinerade kan gå på restaurang och sitta där och hålla igång till klockan 23, säger Centerns gruppledare Anders W Jonsson till DN.

Vill utöka vaccinpassen

Centerledaren Annie Lööf anser också att man ska satsa mer på vaccinpassen.

– Obegripligt att inte regeringen kombinerar restriktioner med krav på vaccinbevis. Centerpartiet vill att dessa restriktioner ersätts av vaccinpass när 50% fått den tredje dosen, framför hon.

V och SD inte lika kritiska

Vänsterpartiet och SD är mildare i sin kritik men har samtidigt vissa synpunkter.

– Statsministern säger att orsakerna till de nya restriktionerna bland annat är vårdens bristande kapacitet. Men regeringen har haft två år på sig att stärka vården och öka antalet vårdplatser. När blir det verklighet, frågar sig vänsterledaren Nooshi Dadgostar.

Vill stödja företagen

SD betonar att näringslivet bör få stöd med anledning av de nya restriktionerna.

– Vi förväntar oss att regeringen har en plan för hur man ska kompensera de näringsidkare som drabbas och säkerställa att människor inte förlorar sina jobb som följd, framför SD:s socialpolitiska talesperson Linda Lindberg till SvD.

Hon ifrågasätter även effektiviteten med att restauranger tvingas stänga tidigare

Hallengrens (S) svar

Socialminister Lena Hallengren (S) framhåller att omikronvarianten gör att de nya restriktionerna bör omfatta alla då även vaccinerade kan sprida smittan.

Foto: E-hälsomyndigheten


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen