Hård kritik mot flera Natoländer

2024 03 17

Flera av Natos europeiska medlemsländer får nu hård kritik.

I en värld präglad av Putins krig mot Ukraina har försvarsalliansen Nato fått en extra viktig roll för västvärlden.

Men flera av Natos medlemsländer lever inte upp till alliansens krav, enligt en ny rapport.

Det handlar om europeiska Natomedlemmar som har svårt att uppnå Natos krav på hur mycket pengar man ska lägga på sin försvarsbudget.

Sammanlagt är det över 56 miljarder euro som saknas, rapporterar Financial Times.

Det motsvarar över 630 miljarder kronor.

Uppfyller inte kravet

Det är det tyska forskningsinstitutet IFO som har tagit fram siffrorna.

Nato kräver att varje medlemsland ska lägga motsvarande 2 procent av sin BNP på försvaret, vilket ett flertal europeiska länder alltså har svårt att klara.

Bland de länder som har störst problem finns Italien, Spanien och Belgien.

– Dessa länder har också bland de högsta nivåerna av budgetunderskott i Europa, förklarar Financial Times.

Det är dock Tyskland som har haft svårast att leva upp till kraven, men har halverat gapet under det senaste decenniet. De planerar dessutom att fylla igen gapet redan i år.

Höga skuldnivåer

Flera länder förväntas dock få fortsatt svårt att leva upp till kraven.

Inte minst på grund av att de redan har ett underskott, samtidigt som det kan vara svårt att övertyga folkopinionen om att det är nödvändigt att skära ner på andra håll för att uppnå kraven.

– Länder med höga skuldnivåer och höga räntekostnader har inte så mycket utrymme för att dra på sig ytterligare skulder, så det enda verkliga sättet att göra det är att skära ned på utgifterna på andra områden, säger Marcel Schlepper, ekonom på IFO.

Engagerar Trump

Frågan om de europeiska Natoländernas oförmåga att leva upp till försvarsalliansens krav har bland annat engagerat Donald Trump.

I februari gick han till och med så långt som att säga att Ryssland får göra ”vad fan de vill” med Natoländer som inte uppfyller försvarsalliansens krav.

Text: Redaktionen

Foto: M. Studzinski

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen