Hård kritik mot flera Natoländer

2024 03 17

Flera av Natos europeiska medlemsländer får nu hård kritik.

I en värld präglad av Putins krig mot Ukraina har försvarsalliansen Nato fått en extra viktig roll för västvärlden.

Men flera av Natos medlemsländer lever inte upp till alliansens krav, enligt en ny rapport.

Det handlar om europeiska Natomedlemmar som har svårt att uppnå Natos krav på hur mycket pengar man ska lägga på sin försvarsbudget.

Sammanlagt är det över 56 miljarder euro som saknas, rapporterar Financial Times.

Det motsvarar över 630 miljarder kronor.

Uppfyller inte kravet

Det är det tyska forskningsinstitutet IFO som har tagit fram siffrorna.

Nato kräver att varje medlemsland ska lägga motsvarande 2 procent av sin BNP på försvaret, vilket ett flertal europeiska länder alltså har svårt att klara.

Bland de länder som har störst problem finns Italien, Spanien och Belgien.

– Dessa länder har också bland de högsta nivåerna av budgetunderskott i Europa, förklarar Financial Times.

Det är dock Tyskland som har haft svårast att leva upp till kraven, men har halverat gapet under det senaste decenniet. De planerar dessutom att fylla igen gapet redan i år.

Höga skuldnivåer

Flera länder förväntas dock få fortsatt svårt att leva upp till kraven.

Inte minst på grund av att de redan har ett underskott, samtidigt som det kan vara svårt att övertyga folkopinionen om att det är nödvändigt att skära ner på andra håll för att uppnå kraven.

– Länder med höga skuldnivåer och höga räntekostnader har inte så mycket utrymme för att dra på sig ytterligare skulder, så det enda verkliga sättet att göra det är att skära ned på utgifterna på andra områden, säger Marcel Schlepper, ekonom på IFO.

Engagerar Trump

Frågan om de europeiska Natoländernas oförmåga att leva upp till försvarsalliansens krav har bland annat engagerat Donald Trump.

I februari gick han till och med så långt som att säga att Ryssland får göra ”vad fan de vill” med Natoländer som inte uppfyller försvarsalliansens krav.

Text: Redaktionen

Foto: M. Studzinski

Skatteuppmaning till pensionärer – ”senast 9 november”

2025 10 23

Skatteverket går ut med en uppmaning till svenska pensionärer inför 2026.

Varje år får många svenskar kvarskatt efter att ha skickat in sin deklaration under våren.

Många av dem är nyblivna pensionärer.

– Pensionärer får ofta sin pension från flera olika utbetalare. En del pensionärer fortsätter också att arbeta vilket kan göra det mer komplicerat att räkna ut skatten, framhåller Skatteverket.

Men för att slippa kvarskatt uppmanar myndigheten nu särskilt pensionärer att agera.

Ansök om jämkning

För att undvika kvarskatt kan man be den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen att dra mer skatt.

Man kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket, så dras rätt skatt från början.

Det kan både de som väntas få kvarskatt och de som väntas få skatteåterbäring göra.

– Tänk på att kolla upp vad som gäller för just dig så du slipper att få kvarskatt att betala in i efterhand. Det gör du enkelt på Skatteverkets webbplats där det finns en e-tjänst för att beräkna din skatt, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos, i ett uttalande.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Ansök senast den 9 november

Sista dagen att ansöka om jämkning för att det ska börja gälla i januari 2026 är i november.

– Om du vill att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari 2026 behöver du göra ansökan senast den 9 november, säger Pia Blank Thörnroos.

För de som exempelvis har höga ränteavdrag är jämkning ett sätt att betala mindre i skatt under hela året istället för att få tillbaka skatt efter deklarationen.

Ändrade regler från och med 2026

Från och med inkomståret 2026 gäller nya regler för avdrag för ränteutgifter.

– Då får du inte avdrag för ränteutgifter om lånet inte uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller säkerhet och maximal belåningsgrad. Reglerna påverkar dig som ansöker om jämkning, uppger Skatteverket.

Det innebär bland annat att något avdrag för lån som saknar säkerhet inte längre kan göras.

Det kan till exempel vara blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån av privatpersoner.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet.

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter.

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning.

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen