HÅRD KRITIK: – Liknar M och KD vid Donald Trump

2022 06 04

– Ulf Kristersson går än en gång i Jimmie Åkessons ledband.

Det anser förra statsministern Stefan Löfven (S) som nu riktar hård kritik mot de fyra högerpartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalernas misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S).

Populistiskt och oansvarigt

– Det är tre månader – 100 dagar – kvar till det ordinarie riksdagsvalet. Det pågår ett krig i vårt närområde. Vi är i ett känsligt läge med Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, som vi skickat in tillsammans med Finland, framhåller Stefan Löfven.

– Att i det läget använda misstroendeförklaring som ett taktiskt och populistiskt utspel är fullständigt oansvarigt, betonar han.

Blivit del av politiskt strategi

Socialdemokraternas tidigare partiledare understryker att misstroendeförklaring är det skarpaste parlamentariska vapnet som en opposition har.

– Tolv gånger har det lett till omröstning sedan 1980 och av dessa tolv har elva väckts av de borgerliga, en av Socialdemokraterna.  

– Sju av de borgerligas har initierats sedan 2015 så uppenbarligen är det något som har blivit en del av högerns politiska strategi snarare än ett skarpt verktyg att använda med förnuft, anser Stefan Löfven (S).

Riskerar devalvera riksdagen

Han konstaterar att även om det inte finns några formella krav som reglerar när man har möjlighet att använda misstroendeförklaringen så agerar högerpartierna olämpligt.

– Om det blir ett vardagligt partipolitiskt verktyg, så kommer dess betydelse att urholkas och parlamentet riskerar att devalveras.

– Det är inte det landet behöver överhuvudtaget och absolut inte nu, understryker Stefan Löfven.

Går i Åkessons ledband

– Ulf Kristersson går än en gång i Jimmie Åkessons ledband. Samma sak hände förra året vid denna tid och då mot mig.  

– Efter att de vunnit omröstningen som dessa två och resten av högern då glädjerusigt förklarade som en stor seger, så förklarade ”oppositionsledaren” att han inte ville ställa upp i en omröstning som statsminister – han hade inget själv att komma med.

Ett spektakel

– Nu spelas ett liknade spektakel upp igen; högern vill rikta misstroende mot landets justitieminister, framhåller Stefan Löfven (S).

– När statsministern då helt korrekt förklarar att, eftersom regeringen alltid fattar kollektiva beslut, så innebär det ett misstroende mot hela regeringen – ja då säger de som utlöser händelsen att det är hennes ansvar.

M och KD låter som Trump

Stefan Löfven liknar Moderaterna och Kristdemokraterna vid Donald Trump och USA:s högerparti.

– Detta låter så bekant för den som följer hur Trump och hökarna i Republikanerna låter.

– När vi nu hör hur en del av högerns representanter uttrycker sig i nedlåtande ton så tror jag dessvärre att det här bara är början på något mycket värre, framhåller Löfven.

Den tidigare S-ledaren och statsministern är orolig för att Sverige kan hamna i ett allvarligt läge om det hela eskalerar.

Skadar Sveriges demokrati

– Ska vi följa den vägen så skadeskjuts demokratin också här i Sverige. Det bästa sättet att undvika det är det vi nu ser i opinionsmätningarna: ett starkt förtroende för vår statsminister Magdalena Andersson, framhåller Stefan Löfven på Facebook.

Det har ännu inte kommit någon respons på hög nivå från högerpartiernas sida på Stefans Löfvens kritik.

Arkivfoto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen