HÅRD KRITIK: – Liknar M och KD vid Donald Trump

2022 06 04

– Ulf Kristersson går än en gång i Jimmie Åkessons ledband.

Det anser förra statsministern Stefan Löfven (S) som nu riktar hård kritik mot de fyra högerpartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalernas misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S).

Populistiskt och oansvarigt

– Det är tre månader – 100 dagar – kvar till det ordinarie riksdagsvalet. Det pågår ett krig i vårt närområde. Vi är i ett känsligt läge med Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, som vi skickat in tillsammans med Finland, framhåller Stefan Löfven.

– Att i det läget använda misstroendeförklaring som ett taktiskt och populistiskt utspel är fullständigt oansvarigt, betonar han.

Blivit del av politiskt strategi

Socialdemokraternas tidigare partiledare understryker att misstroendeförklaring är det skarpaste parlamentariska vapnet som en opposition har.

– Tolv gånger har det lett till omröstning sedan 1980 och av dessa tolv har elva väckts av de borgerliga, en av Socialdemokraterna.  

– Sju av de borgerligas har initierats sedan 2015 så uppenbarligen är det något som har blivit en del av högerns politiska strategi snarare än ett skarpt verktyg att använda med förnuft, anser Stefan Löfven (S).

Riskerar devalvera riksdagen

Han konstaterar att även om det inte finns några formella krav som reglerar när man har möjlighet att använda misstroendeförklaringen så agerar högerpartierna olämpligt.

– Om det blir ett vardagligt partipolitiskt verktyg, så kommer dess betydelse att urholkas och parlamentet riskerar att devalveras.

– Det är inte det landet behöver överhuvudtaget och absolut inte nu, understryker Stefan Löfven.

Går i Åkessons ledband

– Ulf Kristersson går än en gång i Jimmie Åkessons ledband. Samma sak hände förra året vid denna tid och då mot mig.  

– Efter att de vunnit omröstningen som dessa två och resten av högern då glädjerusigt förklarade som en stor seger, så förklarade ”oppositionsledaren” att han inte ville ställa upp i en omröstning som statsminister – han hade inget själv att komma med.

Ett spektakel

– Nu spelas ett liknade spektakel upp igen; högern vill rikta misstroende mot landets justitieminister, framhåller Stefan Löfven (S).

– När statsministern då helt korrekt förklarar att, eftersom regeringen alltid fattar kollektiva beslut, så innebär det ett misstroende mot hela regeringen – ja då säger de som utlöser händelsen att det är hennes ansvar.

M och KD låter som Trump

Stefan Löfven liknar Moderaterna och Kristdemokraterna vid Donald Trump och USA:s högerparti.

– Detta låter så bekant för den som följer hur Trump och hökarna i Republikanerna låter.

– När vi nu hör hur en del av högerns representanter uttrycker sig i nedlåtande ton så tror jag dessvärre att det här bara är början på något mycket värre, framhåller Löfven.

Den tidigare S-ledaren och statsministern är orolig för att Sverige kan hamna i ett allvarligt läge om det hela eskalerar.

Skadar Sveriges demokrati

– Ska vi följa den vägen så skadeskjuts demokratin också här i Sverige. Det bästa sättet att undvika det är det vi nu ser i opinionsmätningarna: ett starkt förtroende för vår statsminister Magdalena Andersson, framhåller Stefan Löfven på Facebook.

Det har ännu inte kommit någon respons på hög nivå från högerpartiernas sida på Stefans Löfvens kritik.

Arkivfoto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen