Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


JUST NU: Stor tv-succé läggs ned – efter tolv säsonger

2025 07 07

Ett av Sveriges mest framgångsrika frågesportprogram lägger ned.

Sista avsnittet av “Alla mot alla” på Kanal 5 har sänts.

Det bekräftar producenten Emil Persson.

– I grund och botten är det för att kanalen inte beställde en ny säsong. Men det är inte så att någon av oss har sörjt detta, säger han i Smålandspostens podcast “Min lögn”.

Hundratusentals tittare

“Alla mot alla” med tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har sänt över 700 avsnitt under tolv säsonger.

Programmet hade premiär 2019 och vann Kristallen för årets underhållningsprogram samma år. Bedriften upprepades 2022.

Responsen har varit omfattande och under första säsongen lockade finalveckan totalt över en miljon tittare.

– Vi är obeskrivligt stolta och lyckliga idag och vill rikta ett gigantiskt tack till alla som gjort detta möjligt: tittarna, Filip och Fredrik, produktionen och inte minst alla våra magiska deltagare, sade Aron Gabrielsson, exekutiv producent för Alla mot alla, vid tillfället.

Intensivt projekt

Enligt Emil Persson kommer avslutet relativt naturligt.

Programmet sände 128 avsnitt om året, vilket kan ha bidragit till en mättnad. Hade det spridits ut mer skulle det kanske ha kunnat leva längre, tror producenten.

Att ständigt komma på nya frågor har också varit en stress.

– Det brann inte kort, men medellångt och intensivt. Det kanske är bra så, säger Emil Persson.

Redan i våras insinuerade Fredrik Wikingsson i podden “Daddy issue” att en nedläggning kunde vara på gång.

LÄS MER: Jättefiasko för påkostade filmen – “Värsta i modern historia”

Paret Batra deltog

I Alla mot alla möts 16 kändispar varandra uppdelat i två grundomgångar. Därefter går de bästa paren vidare till slutspel. Bland annat har David och Anna Kinberg Batra, Erik Haag och Lotta Lundgren, E-Type och Olof Lundh, Hanna Hellquist och Jonatan Unge deltagit.

Programmet sändes fyra kvällar i veckan.

Avskedet innebär nu att Filip och Fredrik står utan kontrakt för första gången på 25 år. Duon har inte längre något avtal med Kanal 5, enligt Persson.

Läs mer: Nya biofilmen gör braksuccé – tre miljarder kronor första helgen

Foto:

Text: Redaktionen


Villaägare kan åka på blytung räkning – många vet inte om det

2025 07 07

Många villaägare i Sverige riskerar att drabbas av en skyhög räkning.

Den skulle i teorin kunna landa på hundratusentals kronor och krävas in av kommunerna.

Bakgrunden är de allt värre skyfallen som riskerar att slå hårt mot svenska hus och villor. 

Det har fått regeringen att utreda och analysera behovet av ny eller anpassad lagstiftning för att effektivisera åtgärder kopplade till klimatanpassning.

Utredningen blev nyligen klar.

Där läggs bland annat förslaget fram att kommuner ska kunna bestämma åtgärd och ta betalt av fastighetsägarna.

Summan kan bli tio procent av fastighetens marknadsvärde.

– När klimatanpassningsåtgärden är genomförd blir fastighetsägarna betalningsskyldiga. Inom ett år efter det att genomförandet avslutats ska kommunen debitera avgiften för att betalningsskyldigheten för fastighetsägarna ska kvarstå, skriver utredaren Johan Hjalmarsson i rapporten.

"Vissa kan drabbas orimligt hårt"

I utredningen framhålls att konsekvenserna av förslagen är "väsentligt mindre än andra omvärldsfaktorer”.

Att kommunernas avgift inte får överskrida tio procent av husets marknadsvärde motiveras med att den inte ska bli “orimligt hög”.

På måndagen är det just det senare som Johan Hjalmarsson dock varnar för.

– Vi tycker att det är rimligt att kostnaderna för klimatanpassning fördelas, men det finns en risk att vissa drabbas orimligt hårt. Det kommer att krävas kloka beslut i kommunerna, säger han till DN.

6 av 10 har inte koll

Det är villaägarna själva som bär ansvaret för att skydda sig mot skyfall och andra klimatrelaterade hot mot fastigheten. Samma sak gäller bostadsrättsföreningar och hyresvärdar.

Men enligt en undersökning från SBAB är det hela 6 av 10 som inte känner till om deras villaförsäkring täcker skador som exempelvis översvämning.

– Att oron inte är mer utbredd kan bero på att de flesta hus inte ligger i direkt riskzon. Men för de husägare vars fastigheter är utsatta är det viktigt att gå från medvetenhet till handling – att överväga förebyggande åtgärder och se över försäkringsskyddet. Det handlar om att aktivt klimatsäkra sitt hem, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.

LÄS MER: Storbank sänker räntan

Upp till husägarna

Det kan dock vara en utmaning för husägare att vidta nödvändiga åtgärder. En anledning är att det ofta krävas insatser på kommunal mark, skriver DN.

– Det finns inget ansvar för det allmänna att skydda privatpersoners egendom, det är upp till fastighetsägarna, säger Johan Hjalmarsson.

LÄS MER: Försäkringsbolag varnar för hembesök – öppna inte dörren

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen