Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


JUST NU: Trafikverket varnar – 3 000 kronor i böter om du blir påkommen

2025 07 14

Trafikverket har fått nog.

Ett livsfarligt problembeteende växer kraftigt.

Antalet incidenter med spårspring, det vill säga när folk olagligt korsar tågspår, har ökat med 50 procent på ett år.

Under 2024 rapporterades 20 148 obehöriga spåröverträdelser över hela landet, rapporterar TV4.

Nu har Trafikverket tröttnat och går ut med varning till allmänheten. 

Två meter höga stängsel har satts upp vid vissa spår. Men det är svårt att bygga bort incidenterna.

Istället måste beteende tförändras.

– Respektera järnvägen och sluta med spårspring. Var ute i god tid så du slipper stressa och använd de övergångar som är avsedda för att korsa spåren, säger Kimmo Luokka från Trafikverket till tv-kanalen.

3 000 kronor i böter

Sommaren är högsäsong för spårspringet.

Tidigare har Trafikverket vädjat till föräldrar att uppmana sina barn och ungdomar, som gått på sommarlov, att hålla sig undan från spåren.

– Jag vill uppmana föräldrar som bor i närheten av en järnväg att prata med sina barn om riskerna, sade  Rami Yones, regional direktör för Trafikverket, inför förra sommaren.

Förutom att beteendet är förenat med livsfara väntar också dryga böter för den som åker fast.

– Dyrt blir det också för den som blir påkommen. Vistas man i spårområdet riskerar man böter på 3 000 kronor, har Trafikverket tidigare deklarerat.

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Tusentals timmar försenade

Ytterligare en konsekvens av obehöriga i spåren är förseningar i tågtrafiken. Förra året sammanlagt med 3 200 timmar.

Även lokförare och annan tågpersonal slår nu larm om det ökade problemet.

Det här är något som blir vanligare i min vardag på tågnätet. Och det är inte kul att gå till jobbet och vara orolig för att man ska köra på någon som chansar och korsar spåret på platser där man inte ska, säger Siv Rönnholm, lokförare, till TV4.

LÄS MER: Tusentals anställda får lämna stor bilfabrik

Foto:

Text: Redaktionen


Natoland har skickat ut två krigsfartyg – “en nödsituation”

2025 07 14

Natoländerna Italien och Grekland slår larm om ett nytt land.

Ryska vapen flödar till Libyen i Nordafrika.

Det varningen kommer nu allt intensivare från de två Natomedlemmarna och riktas direkt till Europa, rapporterar Politico.

– Libyen är en nödsituation som Europa måste hantera tillsammans, framhåller Italiens utrikesminister Antonio Tajani enligt tidningen.

Skickat ut två krigsfartyg

Enligt Italien och Grekland riskerar Natos och EU:s stora fokus på Ukraina att allianserna missar ett allvarligt hot mot Europas säkerhet som växer fram i Lybien.

Dels ökar flyktingströmmen från landet, dels ökar Rysslands inflytande. Ryska vapen flödar in i landet och planer på en ny flottbas i hamnstaden Tobruk finns på agendan.

Grekland oroas dessutom över att det Natoallierade landet Turkiet söker hjälp från Libyen i den territoriella frågan om Medelhavets uppdelning.

Aten har också skickat två krigsfartyg för att utföra patruller utanför Libyen som svar på migrationsökningen och dess strategiska oro över att dess ärkerival, Turkiet, samarbetar med libyerna för att dela upp Medelhavet i maritima zoner för energiutvinning, rapporterar Politico.

Hjälper Ryssland

Även enskilda EU-diplomater har slagit larm om utvecklingen i Libyen. Gensvaret från övriga Europa och Nato har dock hittills varit svalt.

– Rysslands roll i Libyen fortsätter att expandera och används som den centrala noden i sin afrikanska strategi, framhåller en diplomat enligt samma tidning.

Bland annat uppges Libyen hjälpa Moskva att kringgå sanktioner och använda migration som “vapen”.

Tusentals anländer till Kreta

Grekland gav förra veckan besked om nya hårda migrationslagar för att hantera ökningen av antalet migranter från Libyen på Kreta. 

Det sker mitt under högsäsongen för turismen. Hittills har 9 000 personer anlänt till Kreta från Libyen sedan årets början. De flesta har kommit de senaste veckorna.

– En nödsituation kräver nödåtgärder och därför har den grekiska regeringen fattat beslutet att informera Europeiska kommissionen om att den kommer att avbryta handläggningen av asylansökningar, initialt i tre månader, för de som anländer till Grekland från Nordafrika sjövägen, framhäver Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Foto: Jim Hampshire, US Navy

Text: Redaktionen