Här kraschar färjan in i en bergvägg – allvarliga uppgifter om personalen

2023 08 08

Det var i söndags som färjan MS Skånevik kolliderade med en bergvägg i norska Lysefjorden.

Incidenten inträffade strax efter 16-tiden under en turistrutt mellan Flørli och Lysebotn.

Färjan är chartrad av bolagen Rødne Fjord Cruise och Fjord X.

Se videon på kraschen längst ner i artikeln.

Passagerare på färjan beskriver händelsen som en väldigt traumatisk upplevelse.

– Vi såg att båten svängde mot land, men trodde först att det kanske var för sightseeing. Men vi insåg så småningom att något var fel. Jag försökte varna de andra och skrek "det här kommer att gå dåligt”, säger en av passagerarna till norska VG.

Kunde ha slutat värre

Ingen skadades allvarligt av kollisionen.

Men det kunde ha slutat värre, enligt passageraren som VG pratat med.

Hon beskriver hur människor på båten kastades omkull när kollisionen inträffade.

– Det blev en smäll och ett fall. Flera fick blödande sår på armar och ben och en dam fick en lätt chock, säger hon till tidningen.

Orsaken: Somnade bakom rodret

Arne Glenn Flåten, som är chef för Fjord X,  har kommenterat incidenten.

– Det är en sorglig olycka som har hänt här. De lyckades bromsa båten lite, men det var en ganska stor smäll, säger han till VG.

Enligt färjechefen var det ett mänskligt misstag som orsakade kraschen. 

En av båtens skeppare slumrade till bakom rodret.

– Det som hände är att skepparen somnade på kommandobryggan. Det är djupt beklagligt, säger Flåten till VG. 

Vanligtvis ska alltid två skeppare vara närvarande vid kommandobryggan, men den ena skepparen var ute på vift när kraschen inträffade.

När han återvände till rodret var det för sent.

”Har all rätt att bli upprörda”

Arne Glenn Flåten berättar att han varit i kontakt med skepparen efter olyckan.

– Både han och resten av besättningen mår bra. Ingen är skadad, men de är givetvis berörda av händelsen, säger han till VG.

Vidare konstaterar färjechefen att han har full förståelse för att passagerare är upprörda.

– Mitt första intryck var att ingen hade fått fysiska skador, men jag har nu fått bekräftat att några personer fått några mindre skador. Det är väldigt beklagligt och om någon tycker att det inte står rätt till är det bara att kontakta oss, säger han och tillägger:

– Vi åkte rätt in i bergväggen, så det är klart att det här har varit en psykisk påfrestning. Passagerarna har all rätt att bli upprörda.

SE VIDEON PÅ KRASCHEN GENOM ATT KLICKA HÄR  

Arkivfoto: Waldemar

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen