Här föds minst antal barn i hela landet

2024 07 23

Det föds fortsatt få barn i Sverige.

Under de senaste åren har många länder i västvärlden fokuserat på befolkningsstatistik.

Detta med anledning av att det föds allt färre barn.

Länder som Sydkorea och Japan har också problem med barnafödandet.

Under 2024 pekar kurvan tydligt nedåt i Sverige, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Här föds minst antal barn

I Norrbottens inland tycks barnafödandet vara synnerligen lågt.

I Dorotea, en kommun i södra Lappland, är siffrorna anmärkningsvärda.

Förra året föddes bara åtta barn där, lägst i hela landet.

Det rapporterar TV4.

Går ihop

Dorotea och Arjeplog går nu i gemensam sak för att försöka locka fler folk till regionen.

– Vi ser vinning i att jobba tillsammans, säger Sofie P From, projektkommunikatör Move Up North, till TV4.

– Ofta när man pratar satsningar pratar man städer och när man pratar bidrag så pratar man landsbygd, men vi är inga bidragstagare. Här finns fler arbetstillfällen än vad det finns arbetslösa. Vi behöver folk helt enkelt.

Fortsatt låg nivå

Siffror från Statistiska centralbyrån pekar på att barnafödandet i Sverige ligger på en fortsatt låg nivå.

Förra året var det totala antalet nyfödda barn det lägsta sedan 2003, och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

– Hittills under 2024 pekar kurvan fortsatt nedåt, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Är historiskt

Nivån som barnafödandet ligger på just nu är historisk.

– Barnafödandet har i förhållande till befolkningen aldrig varit lägre i Sverige, framhåller SCB.

– Antalet nyfödda i fjol var det lägsta på 20 år, och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts. Den totala befolkningsökningen blev den lägsta på 22 år.

– Vi har statistik om summerad fruktsamhet som sträcker sig flera hundra år tillbaka, och talet har aldrig tidigare hamnat under 1,5 barn per kvinna. Det har aldrig varit lägre än under 2023, säger Lena Lundkvist demograf på SCB.

Foto: Picsea

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen