Här föds minst antal barn i hela landet

2024 07 23

Det föds fortsatt få barn i Sverige.

Under de senaste åren har många länder i västvärlden fokuserat på befolkningsstatistik.

Detta med anledning av att det föds allt färre barn.

Länder som Sydkorea och Japan har också problem med barnafödandet.

Under 2024 pekar kurvan tydligt nedåt i Sverige, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Här föds minst antal barn

I Norrbottens inland tycks barnafödandet vara synnerligen lågt.

I Dorotea, en kommun i södra Lappland, är siffrorna anmärkningsvärda.

Förra året föddes bara åtta barn där, lägst i hela landet.

Det rapporterar TV4.

Går ihop

Dorotea och Arjeplog går nu i gemensam sak för att försöka locka fler folk till regionen.

– Vi ser vinning i att jobba tillsammans, säger Sofie P From, projektkommunikatör Move Up North, till TV4.

– Ofta när man pratar satsningar pratar man städer och när man pratar bidrag så pratar man landsbygd, men vi är inga bidragstagare. Här finns fler arbetstillfällen än vad det finns arbetslösa. Vi behöver folk helt enkelt.

Fortsatt låg nivå

Siffror från Statistiska centralbyrån pekar på att barnafödandet i Sverige ligger på en fortsatt låg nivå.

Förra året var det totala antalet nyfödda barn det lägsta sedan 2003, och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

– Hittills under 2024 pekar kurvan fortsatt nedåt, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Är historiskt

Nivån som barnafödandet ligger på just nu är historisk.

– Barnafödandet har i förhållande till befolkningen aldrig varit lägre i Sverige, framhåller SCB.

– Antalet nyfödda i fjol var det lägsta på 20 år, och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts. Den totala befolkningsökningen blev den lägsta på 22 år.

– Vi har statistik om summerad fruktsamhet som sträcker sig flera hundra år tillbaka, och talet har aldrig tidigare hamnat under 1,5 barn per kvinna. Det har aldrig varit lägre än under 2023, säger Lena Lundkvist demograf på SCB.

Foto: Picsea

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen