Här finns sommarjobben 2025 – Arbetsförmedlingen tipsar

2025 03 10

Nu är det hög tid att söka sommarjobb. 

Arbetsförmedlingens nya siffror visar att det finns gott om lediga tjänster runtom i landet och i vanlig ordning finns de flesta jobben inom vård och omsorg. 

Efterfrågan ökar

Den som är intresserad av att söka sommarjobb i vårdbranschen och äldreomsorgen kan därmed vänta sig stor möjlighet att få ett jobb.

Efterfrågan på utbildad vårdpersonal fortsätter att öka och antalet platser för utbildade sjuksköterskor har ökat med nästan 42 procent respektive 24 procent för vårdbiträden, jämfört med i fjol.

“Går ut tidigare”

Arbetsförmedlingen har noterat en förändring i arbetsgivarnas annonser – någonting som kan öka chanserna för arbetssökande.

– Vi ser att arbetsgivarna går ut med sina jobbannonser allt tidigare. Det kan tyda på att man har svårt att rekrytera rätt kompetens och därför behöver ökad framförhållning för att hitta personal, säger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Myndigheten tipsar

Arbetsförmedlingen tipsar om hur man ska tänka nu.

– Några enkla tips för att få sommarjobb är att söka tidigt, använda sitt nätverk och våga testa en ny bransch eller flytta dit jobben finns, säger myndighetens jobbsökarexpert Charlotte Lindman.

– Vänta inte på en annons utan ta kontakt direkt med arbetsgivare. Man ska komma ihåg att all erfarenhet från ett sommarjobb är värdefull inför framtiden.

Här finns sommarjobben

Här är de vanligaste yrkena bland sommarjobb på riksnivå enligt Arbetsförmedlingen:

- Undersköterska inom hemtjänst, äldreboende och habilitering

- Vårdbiträde

- Vårdare, boendestödjare

- Städare

- Undersköterskor, vård- och specialavdelning och mottagning

- Många arbeten finns även inom kriminalvård, restaurang, industri och butik

– Ett sommarjobb är ett gyllene tillfälle att få arbetslivserfarenhet och få in en fot på arbetsmarknaden, inte bara för unga utan för alla som står utan arbete eller vill prova på ett nytt yrke, meddelar myndigheten.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 08

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen