Snitträntorna har varit på väg nedåt en tid i början av sommaren.

Bankerna har anpassat sina rörliga räntor efter Riksbankens sänkning i våras, och räntan har också fallit för att inflationen har fallit.

Men snitträntorna skiljer sig mellan olika banker.

Bra läge att förhandla

Danske Bank har den lägsta rörliga snitträntan bland större aktörer, med en 3-månadersränta på 4,41 procent, visar en sammanställning från DI.

Det är dock hos Skandiabanken som snitträntan har sjunkit mest. Skandiabanken har också den lägsta räntan när det gäller längre löptider, med en 3-årsränta på 3,68 procent, uppger tidningen.

Just nu är det också ett bra läge att förhandla med bankerna, enligt Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

– Konkurrensen har ökat, det ser man på bolånemarginalen, säger han till tidningen.

Svårt för unga att köpa bostad

Att boräntorna är på väg ner är ett positivt besked inte minst för de många unga som försöker ta sig in på bostadsmarknaden.

Situationen är fortsatt svår eftersom kostnaderna för boende är väldigt höga.

I juni meddelade exempelvis Swedbank att deras Boindex låg på rekordlåg nivå.

Det betyder att den som köper bostad lägger rekordmycket av sin disponibla inkomst på boendeutgifter.

– Det är det lägsta Boindex som uppmätts sedan det började beräknas 2005. När det gäller Boindex för småhus får vi gå tillbaka till fastighetskrisen på 90-talet för att hitta ett Boindex som ligger under dagens nivå, sade Arturo Arques i ett uttalande från Swedbank.

Skälet är bland annat att bostadspriser har gått upp och att elkostnaderna har blivit högre på senare år.

Många, framför allt unga, är i stort behov av konsumentråd på bostadsrättsmarknaden, menar banken.

Foto: Michal Lis

Text: Redaktionen

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen