Här lever man längst respektive kortast tid i Sverige

2021 09 30

Det är stora skillnader i livslängd mellan olika geografiska delar av Sverige.

Det redovisar DN i dag efter en kartläggning av Sverige alla kommuner.

Flera välbärgade kommuner i Stockholm och Skåne ligger i topp medan glesbygdskommuner i Lappland, Småland och Värmland ligger i botten

De som lever längst tid

Här lever kvinnor längst:

▪1) 86,6 år Danderyd, Stockholm

▪2) 86,4 år Täby, Stockholm

▪3) 86,3 år Vaxholm, Stockholm

▪4) 86,1 år Knivsta, Uppland

▪5) 86,1 år Stenungsund, Bohuslän

Här lever män längst

▪1) 84,1 år Danderyd, Stockholm

▪2) 83,7 år Lomma, Skåne

▪3) 83,3 år Kungsbacka, Halland

▪4) 83,2 år Vellinge, Skåne

▪5) 83,0 år Lidingö, Stockholm

De som lever kortast tid

Här lever kvinnor kortast

▪1) 80,5 år Åsele, Lappland

▪2) 80,9 år Högsby, Småland

▪3) 81,3 år Arvidsjaur, Lappland

▪4) 81,3 år Mellerud, Dalsland

▪5) 81,7 år Jokkmokk, Lappland

Här lever män kortast

▪1) 76,6 år Filipstad, Värmland

▪2) 76,7 år Sorsele, Lappland

▪3) 77,4 år Eda, Värmland

▪4) 77,4 år Grästorp, Västergötland

▪5) 77,8 år Torsås, Småland

Handlar om utbildning

DN redovisar att livslängden till stor del hänger samman med utbildningsnivå och ju högre utbildning man har desto mer tenderar man att motionera och att röra på sig fysiskt vilket bidrar till bättre hälsa.

Tidningen visar även statistik som klargör att antalet dödsfall av hjärt- och kärlsjukdomar är mycket, mycket högre bland personer som bara läst på grundskola jämfört med övriga grupper och lägst bland de som läst eftergymnasiala studier.

Inkomst också viktigt

Professor Bo Burström som är överläkare i socialmedicin förklarar att livsstil och inkomst är viktiga hälsofaktorer.

– Rökning och stillasittande påverkar nästan alla sjukdomar och är tydligt förknippat med socioekonomisk klass. Bättre ekonomi ger bättre förutsättningar för en hälsosam livsstil. Hur man bor, vad man jobbar med och den press och stress man utsätts för under arbetet, säger han till DN.

[yop_poll id="698"]

29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen