Här bor det flest rika i världen – hela listan

2024 05 12

En studie avslöjar vilka städer i världen som har flest rika invånare.

Rapporten kommer från Henley & Partners, som har tagit fram den i samarbete med New World Wealth.

Den visar att de två rikaste städerna i världen finns i USA. Där finns det flest dollarmiljonärer i världen.

– New York är den rikaste staden i världen, med 359 500 miljonärer och 60 miljardärer, rapporterar CNBC.

New York allt rikare

Det innebär att New Yorks andel miljonärer har ökat med 48 procent under det senaste decenniet.

Detta trots oron över Covid-pandemins inverkan på ekonomin.

– New Yorks miljonärbefolkning är nu större än Orlandos och Pittsburghs hela befolkning, uppger kanalen.

New Yorks invånare har nu mer än tre biljoner i förmögenhet.

– Det är större än Brasiliens, Italiens eller Kanadas BNP, enligt kanalen.

Stora tech-framgångar

San Francisco och Bay Area ligger dock inte långt efter.

Bay Area rankas som tvåa på listan.

– Bay Area i Kalifornien är inte långt efter, med en miljonärbefolkning som har ökat med 82 procent under det senaste decenniet, uppger kanalen.

Det är bland annat tillväxten i tech-industrin som har genererat fler dollarmiljonärer.

– USA fortsätter att dominera listan över världens rikaste städer på grund av dess dominans i de globala finans-, tech- och underhållningssektorerna, säger Andrew Amoils, forskningschef på New World Wealth.

London fattigare

Bland städer som har fallit på listan finns Tokyo i Japan, som var rikast i världen för ett decennium sedan. Nu ligger staden trea.

Den rikaste europeiska staden är London, som dock också har backat. Stadens miljonärsbefolkning har minskat med 10 procent det senaste decenniet.

Noterbart är också att Kina tog sig in på topp 10 för första gången.

Peking har sett en 90-procentig ökning av antalet dollarmiljonärer de senaste tio åren.

Topp 10 – världens rikaste städer

  1. New York City
  2. Bay Area, Kalifornien
  3. Tokyo
  4. Singapore
  5. London
  6. Los Angeles
  7. Paris & Île-de-France
  8. Sydney
  9. Hong Kong

10. Peking

Foto: M Marco

Text: Redaktionen


Ny åldersgräns för körkort i Sverige – kan införas inom kort

2024 10 26

En ny åldersgräns på körkort för bil kan väldigt snart bli verklighet i Sverige.

Trafiksäkerheten ska förbättras inom hela EU.

Av den anledningen ska återigen ett antal körkortsdirektiv uppdateras i samtliga medlemsländer.

Ett av dem inkluderar en sänkt åldersgräns på körkort till 17 år – baserat på vissa villkor.

Förslaget förhandlas

EU har tidigare vid tre tillfällen introducerat nya regler för körkort inom unionen: 1980, 1991 och 2006.

Det senaste direktivet har uppdaterats vid elva tillfällen och gäller framför allt medicinska krav, förarprov eller körkortets utformning.

I förslaget till det omarbetade körkortsdirektivet ingår det nu att man ska kunna ta körkort redan vid 17 års ålder. Villkoret är att man har med en ledsagare fram till dess att man fyller 18 år.

– Det föreslås också att medlemsstater ska utfärda ett B- och C-körkort (efter förarprov) till 17-åringar där dessa förare, fram tills de fyller 18 år, ska ha en medföljare i fordonet som uppfyller vissa krav vad gäller till exempel ålder och körkort, framhålls i det omarbetade körkortsdirektivet enligt ett PM från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Ledsagaren ska vara minst 24 år gammal och ha haft ett körkort utan anmärkningar i åtminstone fyra år.

Beslut före årsskiftet

För tillfället är Ungern ordförandeland i EU och det är samma land som trycker på för att få till de nya reglerna.

Ett beslut inom EU väntas inom kort, sannolikt redan före årsskiftet, rapporterar Expressen.

Därefter kommer de nya reglerna införas i alla medlemsländer – även Sverige.

Forskare: höj den istället

För Transportstyrelsen kan det innebära en stor förändring. Nuvarande 18-årsgräns har länge egentligen varit en icke-fråga.

Om något så har det snarare diskuterats att höja den, av skälet att hjärnan inte anses färdigutvecklad vid 18 års ålder.

Unga människor är även överrepresenterade i svåra trafikolyckor.

– Det skulle vara en morot att vänta, har kirurgiprofessorn Ulf Björnstig, som forskat på trafikolyckor, tidigare sagt till utbildningssajten Alla Studier.

– Om man ser på skadeutvecklingen så kanske det vore lönsamt för samhället att ge fritt körkort till dem som väntar till 25-årsåldern.

Foto: S. Davis

Text: Redaktionen


Ny standard i Sverige: så mycket bör du ge i dricks

2024 10 26

Nya betalningssystem har satt normen för hur mycket dricks du ska ge när du äter ute.

Redan i våras uppmärksammades den “nya” förändringen i Sverige.

Istället för frågan om man överhuvudtaget vill lämna dricks började kortterminaler på barer och restauranger istället ge förslag på färdiga summor som kunden fick välja mellan.

Det har nu gett resultat, rapporterar Dagens Nyheter.

Tack vare de färdiga förslagen på fasta drickssummor har det satts en ny standard för hur mycket dricks som blivit brukligt att ge.

Det handlar i regel om någon av följande summor:

- 5 procent

- 10 procent

- 15 procent

"Dricksen har fördubblats"

Det för Sverige ganska nya drickssystemet är inspirerat av USA och ger alltså i många fall svaret på den eviga frågan om man måste dricksa – och i så fall hur mycket.

– Vi var först men nu finns flera system från olika svenska företag. Krogarna uppger till oss att dricksen fördubblats, ibland till och med mer, säger Sara Idberg som är marknadsansvarig på Kassacentralen till DN.

"För att hälla upp pilsner?"

I våras uppmärksammades även att många restauranger hade tagit bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, sade Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till Dagens industri vid tillfället.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, sade bland annat författaren Lotta Lundberg till SVT och flaggade för framtida "barskam".

Smyger sig in i kaffe över disk

Enligt Malin Ackholt är dricks ingen facklig fråga. Det är istället upp till gästen.

Men Peppe Sällströn, som jobbat inom Stockholms krogbransch i 20 år, menar att även personer med mindre pengar nu har börjat dricksa regelbundet. Till och med i större utsträckning än folk med mer pengar.

Johan Åkesson, trendanalytiker, ser dock risker med att det nya systemet implementeras även när det inte förekommer bordsservering.

Tyvärr har dricksen amerikaniserats och smugit sig in i snabbluncher och kaffe över disk, säger han till Dagens Nyheter.

Foto: B. Luki resp Axfood

Text: Redaktion