Här bor det flest rika i världen – hela listan

2024 05 12

En studie avslöjar vilka städer i världen som har flest rika invånare.

Rapporten kommer från Henley & Partners, som har tagit fram den i samarbete med New World Wealth.

Den visar att de två rikaste städerna i världen finns i USA. Där finns det flest dollarmiljonärer i världen.

– New York är den rikaste staden i världen, med 359 500 miljonärer och 60 miljardärer, rapporterar CNBC.

New York allt rikare

Det innebär att New Yorks andel miljonärer har ökat med 48 procent under det senaste decenniet.

Detta trots oron över Covid-pandemins inverkan på ekonomin.

– New Yorks miljonärbefolkning är nu större än Orlandos och Pittsburghs hela befolkning, uppger kanalen.

New Yorks invånare har nu mer än tre biljoner i förmögenhet.

– Det är större än Brasiliens, Italiens eller Kanadas BNP, enligt kanalen.

Stora tech-framgångar

San Francisco och Bay Area ligger dock inte långt efter.

Bay Area rankas som tvåa på listan.

– Bay Area i Kalifornien är inte långt efter, med en miljonärbefolkning som har ökat med 82 procent under det senaste decenniet, uppger kanalen.

Det är bland annat tillväxten i tech-industrin som har genererat fler dollarmiljonärer.

– USA fortsätter att dominera listan över världens rikaste städer på grund av dess dominans i de globala finans-, tech- och underhållningssektorerna, säger Andrew Amoils, forskningschef på New World Wealth.

London fattigare

Bland städer som har fallit på listan finns Tokyo i Japan, som var rikast i världen för ett decennium sedan. Nu ligger staden trea.

Den rikaste europeiska staden är London, som dock också har backat. Stadens miljonärsbefolkning har minskat med 10 procent det senaste decenniet.

Noterbart är också att Kina tog sig in på topp 10 för första gången.

Peking har sett en 90-procentig ökning av antalet dollarmiljonärer de senaste tio åren.

Topp 10 – världens rikaste städer

  1. New York City
  2. Bay Area, Kalifornien
  3. Tokyo
  4. Singapore
  5. London
  6. Los Angeles
  7. Paris & Île-de-France
  8. Sydney
  9. Hong Kong

10. Peking

Foto: M Marco

Text: Redaktionen

15Sep2025

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

15 sep 2025

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen