Här är yrket med många lediga tjänster

2024 06 23

En specifik bransch skriker efter arbetskraft och har många lediga tjänster.

Det handlar om lastbils- och fordonsbranschen, där det just nu finns ett stort behov av kompetent arbetskraft.

Det behövs fler personer som kan jobba med lastbilspåbyggnad, rapporterar SR.

Jobbet går ut på att färdigställa lastbilar med flak, släp och inredning.

Men allt för få människor utbildas idag till yrket, enligt radiokanalen.

”Jobben finns”

Anställda inom branschen berättar att det är ett bra yrkesval där det finns stora möjligheter till jobb.

– Jag upplever att jobben finns, det är absolut inga problem. Det är det som är så bra med utbildningen, tycker jag, säger Simon Rosén, som jobbar för Translink i Kilafors, till radiokanalen.

Utbildningen finns dock inte som alternativ på särskilt många skolor.

Därför finns det inom branschen en stor oro för kompetensförsörjningen.

”Konstant problem”

Translink har idag 80 anställda, men har det ständigt svårt att hitta personal med rätt utbildning.

– Det är ett konstant problem och en utmaning för oss i den branschen vi är, säger Otto Nyängen från Translink.

Nu hoppas man på att riksdagens beslut om mer arbetsmarknadsanpassade utbildningar på gymnasiet och Komvux ska leda till en förbättring.

– För vår del, för att långsiktigt kunna vara kvar och växa och vara lönsamma här, så är det helt avhängigt av att vi får hitta rätt kompetenser, säger företagets VD Carina Jakobsson.

Samstämmig bild i branschen

Branschorganisationen Lastfordonsgruppen har tidigare rapporterat att kompetensförsörjningen är en stor utmaning i branschen.

Enligt dem finns det en samstämmig bild bland medlemsföretagen, som gör gällande att kompetensförsörjningen är ett stort problem.

Allmänhetens låga kännedom om påbyggnadsbranschen anses vara ett av problemen.

Därför jobbar man bland annat för att synliggöra branschen mer.

Samtidigt hoppas man även på att kunna utöka kompetensbasen bland annat genom att kartlägga de utbildningar som finns och fylla i eventuella luckor.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen