Här är vinnaren i SVT:s migrationsdebatt igår kväll

2021 04 12

Märta Stenevi (MP) gjorde ingen dålig insats men det blev ändå en solklar seger till Ulf Kristersson (M) i SVT Agendas debatt om Sveriges nya migrationspolitik sett till vem som lyckades bäst med att nå ut till tittarna med sitt budskap.

Debatten inleddes med att SVT:s Anna Hedenmo redogjorde för regeringens förslag som väntas godkännas i riksdagen med hjälp av L och C och som bland annat går ut på tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta, försörjningskrav, en ny humanitär skyddsgrund och språkkrav på sikt.

Kristersson tydlig och rak

Moderaternas partiledare var mycket tydlig och betonade flera gånger att Sverige behöver ta emot färre migranter men att regeringens förslag innebär en ökning enligt M. Flera gånger sa han att Sveriges integration har misslyckats och att lösningen är hårdare krav och rejält minskad mottagning. Ulf var enkel att förstå för TV-tittarna.

Stenevi skicklig men missade målet

MP:s kvinnliga partiledare hade ett svårare utgångsläge då opinionen enligt flera mätningar står på M:s sida i migrationspolitiken. Hon var dock skickligare än vad MP brukar vara i motsvarande debatter och framhöll att det behövs ventiler som till exempel möjliggör familjeåterförening och som hjälper hbtq-personer som hotas av dödsstraff, vilket var hennes starkaste debattögonblick. Men om hon ville få fram ett tydligt budskap så missade hon målet.

Vinnaren

Den som vann debatten - det vill säga den som enligt min bedömning sannolikt lyckades bäst med att få tittarnas stöd - var Ulf Kristersson (M). Tittarna fick klart för sig att M vill ha minskad migration medan det var luddigare vad MP eftersträvar. Debattörerna fick svara på många frågor som ofta kom när de var mitt uppe i sina svar vilket gjorde att deras poänger blev lite svårare att ta in.

Info - Att vinna en debatt

Den som vinner en debatt är inte per automatik den som har bäst faktaunderlag, den som är ärligast, trevligast, artigaste debattmetoden eller mest vetenskapligt stöd för sina ståndpunkter. Det är ofta andra faktorer som spelar större roll, till exempel retorik, tydlighet och vikten av att använda raka och enkla resonemang som gör att tittarna känner igen sig i problembeskrivningen och lösningarna. Att använda humor, pedagogiska verktyg och ett respektfullt sätt gentemot motdebattören är andra medel för att få publikens sympatier.


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen