Här är tre skatter som höjs 2024

2023 12 25

Flera skatteförändringar träder i kraft vid årsskiftet.

Från och med den första januari kommer flera skatter att höjas i Sverige.

Vissa av skatterna höjs på grund av statslåneräntan eller beslut som tagits för länge sedan.

Andra höjs på grund av inflationsbaserade indexeringar, rapporterar SVT.

– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom hos Skattebetalarnas förening.

Energiskatten höjs

En av de skatter som automatiskt räknas upp med inflationen är energiskatten som nu höjs från och med årsskiftet.

– Den 1 januari 2024 höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh inklusive moms, förklarar Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

– Det motsvarar 900 kronor per år för en villaägare med en elanvändning på 20 000 kWh per år och 90 kronor per år för en lägenhetskund med 2 000 kWh i årlig användning.

Skatten på sparande

En annan skatt som höjs 2024 är den så kallade ISK-skatten, alltså skatten på ett investeringssparkonto där man köper och säljer aktier och fonder.

Det är inget aktivt beslut från regeringen att höja skatten, utan den beräknas utifrån nivån på statslåneräntan.

– Om du har 100 000 kronor investerat på ditt ISK blir skatten 1 086 kronor under 2024 jämfört med 882 kronor för 2023, förklarar Nordea.

Även alkohol

Även alkoholen kommer att bli dyrare under nästa år.

Det är andra året på raken som alkoholskatten höjs.

Det innebär att skatten på sprit och öl höjs med två kronor per liter och vin med tre kronor per liter.

Bensinskatten sänks

Samtidigt är det flera skatter som sänks från och med den 1 januari, däribland skatten på drivmedel.

Bensinskatten sänks med 1,64 kronor per liter, och dieselskatten med 43 öre per liter.

– Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) via regeringens webbsida.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Överskott ska betalas ut till pensionärer

2026 02 27

Om mindre än ett år ska det nuvarande pensionssystemet förändras.

Systemet ska kompletteras med en “gas”, vilket kommer att leda till att överskott ska kunna betalas ut till såväl pensionärer som pensionssparare.

När beskedet kom i somras beskrev regeringen det som ett “historiskt beslut som kommer leda till högre pensioner”.

– Jag är mycket glad att meddela att vi i Pensionsgruppen gemensamt har ställt oss bakom att införa en gas i pensionssystemet, något som har diskuterats länge. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för dagens och morgondagens pensionärer, sade äldre- och socialförsäkringsminister tillika ordförande i Pensionsgruppen Anna Tenje (M), i augusti 2025.

Experter kritiska: "Vilseledande"

Nu har Pensionsmyndigheten tagit emot uppdraget att sätta spelreglerna för gasen.

Men förändringen får kraftig kritik.

De två professorerna i nationalekonomi Mårten Palme och John Hassle rasar mot beskedet, rapporterar Di. Enligt experterna existerar inte det omtalade överskottet.

– Det är vilseledande att tala om för svenska folket att det finns en massa utdelningsbara tillgångar i pensionssystemet. Det är fel, de finns inte, säger John Hassle till tidningen.

ANDRA LÄSER: Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

"Kan bli väldigt tufft"

Det finns redan regler för att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna när det råder underskott i inkomstpensionssystemets finanser.

Enligt regeringen finns det nu ett överskott istället, som enligt de nya reglerna ska kunna delas ut från och med 1 januari 2027.

Men överskottet kan inte tas tillbaka om tiderna blir sämre, lyder ett av de kritiska argumenten. Det finns ingen symmetri mellan bromsen, som kan kompenseras, och den framtida gasen, framhåller experter enligt Di.

Fler andra är inne på samma sak. Gasen är ska kunna höja pensionerna om tillgångarna i systemet är minst 15 procent större än den samlade skulden.

Nästa år beräknas överskottet landa på 14,7 procent. Pengarna räcker alltså inte.

– Det var precis det här som vi befarade, har Maria Larsson som ordförande för SPF Seniorerna sagt till Aftonbladet tidigare i år.

– Vi anser att man hart lagt gränsen på en alldeles för hög nivå. På den här nivån är det tveksamt om gasen kommer att ge nåt framöver.

ANDRA LÄSER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Foto: BettyV

Text: Redaktionen