Här är tre skatter som höjs 2024

2023 12 25

Flera skatteförändringar träder i kraft vid årsskiftet.

Från och med den första januari kommer flera skatter att höjas i Sverige.

Vissa av skatterna höjs på grund av statslåneräntan eller beslut som tagits för länge sedan.

Andra höjs på grund av inflationsbaserade indexeringar, rapporterar SVT.

– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom hos Skattebetalarnas förening.

Energiskatten höjs

En av de skatter som automatiskt räknas upp med inflationen är energiskatten som nu höjs från och med årsskiftet.

– Den 1 januari 2024 höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh inklusive moms, förklarar Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

– Det motsvarar 900 kronor per år för en villaägare med en elanvändning på 20 000 kWh per år och 90 kronor per år för en lägenhetskund med 2 000 kWh i årlig användning.

Skatten på sparande

En annan skatt som höjs 2024 är den så kallade ISK-skatten, alltså skatten på ett investeringssparkonto där man köper och säljer aktier och fonder.

Det är inget aktivt beslut från regeringen att höja skatten, utan den beräknas utifrån nivån på statslåneräntan.

– Om du har 100 000 kronor investerat på ditt ISK blir skatten 1 086 kronor under 2024 jämfört med 882 kronor för 2023, förklarar Nordea.

Även alkohol

Även alkoholen kommer att bli dyrare under nästa år.

Det är andra året på raken som alkoholskatten höjs.

Det innebär att skatten på sprit och öl höjs med två kronor per liter och vin med tre kronor per liter.

Bensinskatten sänks

Samtidigt är det flera skatter som sänks från och med den 1 januari, däribland skatten på drivmedel.

Bensinskatten sänks med 1,64 kronor per liter, och dieselskatten med 43 öre per liter.

– Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) via regeringens webbsida.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen