Här är tre skatter som höjs 2024

2023 12 25

Från och med den första januari kommer flera skatter att höjas i Sverige.

Vissa av skatterna höjs på grund av statslåneräntan eller beslut som tagits för länge sedan.

Andra höjs på grund av inflationsbaserade indexeringar, rapporterar SVT.

– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom hos Skattebetalarnas förening.

Energiskatten höjs

En av de skatter som automatiskt räknas upp med inflationen är energiskatten som nu höjs från och med årsskiftet.

– Den 1 januari 2024 höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh inklusive moms, förklarar Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

– Det motsvarar 900 kronor per år för en villaägare med en elanvändning på 20 000 kWh per år och 90 kronor per år för en lägenhetskund med 2 000 kWh i årlig användning.

Skatten på sparande

En annan skatt som höjs 2024 är den så kallade ISK-skatten, alltså skatten på ett investeringssparkonto där man köper och säljer aktier och fonder.

Det är inget aktivt beslut från regeringen att höja skatten, utan den beräknas utifrån nivån på statslåneräntan.

– Om du har 100 000 kronor investerat på ditt ISK blir skatten 1 086 kronor under 2024 jämfört med 882 kronor för 2023, förklarar Nordea.

Även alkohol

Även alkoholen kommer att bli dyrare under nästa år.

Det är andra året på raken som alkoholskatten höjs.

Det innebär att skatten på sprit och öl höjs med två kronor per liter och vin med tre kronor per liter.

Bensinskatten sänks

Samtidigt är det flera skatter som sänks från och med den 1 januari, däribland skatten på drivmedel.

Bensinskatten sänks med 1,64 kronor per liter, och dieselskatten med 43 öre per liter.

– Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) via regeringens webbsida.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen