Här är tre skatter som höjs 2024

2023 12 25

Flera skatteförändringar träder i kraft vid årsskiftet.

Från och med den första januari kommer flera skatter att höjas i Sverige.

Vissa av skatterna höjs på grund av statslåneräntan eller beslut som tagits för länge sedan.

Andra höjs på grund av inflationsbaserade indexeringar, rapporterar SVT.

– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom hos Skattebetalarnas förening.

Energiskatten höjs

En av de skatter som automatiskt räknas upp med inflationen är energiskatten som nu höjs från och med årsskiftet.

– Den 1 januari 2024 höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh inklusive moms, förklarar Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

– Det motsvarar 900 kronor per år för en villaägare med en elanvändning på 20 000 kWh per år och 90 kronor per år för en lägenhetskund med 2 000 kWh i årlig användning.

Skatten på sparande

En annan skatt som höjs 2024 är den så kallade ISK-skatten, alltså skatten på ett investeringssparkonto där man köper och säljer aktier och fonder.

Det är inget aktivt beslut från regeringen att höja skatten, utan den beräknas utifrån nivån på statslåneräntan.

– Om du har 100 000 kronor investerat på ditt ISK blir skatten 1 086 kronor under 2024 jämfört med 882 kronor för 2023, förklarar Nordea.

Även alkohol

Även alkoholen kommer att bli dyrare under nästa år.

Det är andra året på raken som alkoholskatten höjs.

Det innebär att skatten på sprit och öl höjs med två kronor per liter och vin med tre kronor per liter.

Bensinskatten sänks

Samtidigt är det flera skatter som sänks från och med den 1 januari, däribland skatten på drivmedel.

Bensinskatten sänks med 1,64 kronor per liter, och dieselskatten med 43 öre per liter.

– Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) via regeringens webbsida.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

– När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden.

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2