Här är Sveriges vanligaste lösenord – kan knäckas på en sekund

2024 11 15

För sjätte året i rad har säkerhetssajten Nordpass listat Sveriges vanligaste lösenord.

Listan vittnar om att svenska folket inte anstränger sig för att skapa säkra lösenord till webbplatser, sociala medier och e-postkonton.

Tolv av lösenorden på top 20-listan kan knäckas på en sekund, enligt Nordpass.

– Det är sjätte året vi – den här gången, i samarbete med NordStellar – analyserar människors lösenordsvanor, och gissa vad? De är fortfarande riktigt dåliga, framhåller företaget i en kommentar till undersökningen.

Hela listan

Här är Sveriges vanligaste lösenord:

1, 123456

2, qwerty123

3, qwerty1

4, 123456789

5, hejsan

6, hejhej

7, hejsan123

8, bajskorv

9, password

10, 12345678

11, qwerty

12, 123123

13, sommar

14, dinmamma

15, fotboll

16, 12345

17, hejhej123

18, abc123

19, lol123

20, kalleanka

”Världens sämsta lösenord”

Att ”123456” toppar lösenordslistan var väntat, men oroväckande.

Sifferkombinationen är ett av tolv lösenord som går att knäcka på en sekund.

– “123456” har återigen tagit titeln världens sämsta lösenord! Faktum är att det under denna sexåriga studie toppade listorna som det vanligaste lösenordet 5 av 6 gånger, skriver Nordpass.

Tips: Så skapar du ett starkt lösenord

Det finns ett antal saker att tänka på för att skapa ett starkt lösenord.

Sajten "Generatepassword.com" rekommenderar bland annat följande:

- Ditt lösenord bör innehålla minst 10 tecken och vara en kombination av versaler, gemener, siffror och specialtecken.

- Använd en lösenordshanterare för att hantera och förvara dina slumpade lösenord organiserat, krypterat och bekvämt. På detta sätt behöver du bara komma ihåg ditt huvudlösenord - så försäkra dig om att du memorerar detta i hjärnan.

- Återanvänd aldrig ett lösenord! Använd ett unikt lösenord för varje konto. Om ett av dina konton blir hackat kan hackern inte komma åt dina andra konton, vilket begränsar skadan.

- Skicka aldrig lösenord via mail eller via messenger-tjänster.

- Använd inte lösenord som är lätta att gissa sig till, t ex ”password123” eller ”admin”.

- Aktivera multi-factor autentisering (MFA) eller två-stegs-autentisering för alla tjänster där det är möjligt. Att använda mobilnummer, app, bank-ID eller fingeravtryck som sekundär faktor ger ytterligare ett lager av säkerhet. Även om någon känner till ditt lösenord så räcker inte detta för att logga in.

- Försäkra dig om att dina säkerhetsfrågor (om du skulle glömma ditt lösenord) är extremt svåra att lista ut.

- Förvara aldrig dina lösenord i klartext, inte ens på din lokala enhet.

Om du använder en lösenordsgenerator för att skapa dina lösenord, försäkra dig om att servern använder SLL (https) och att de genererade lösenorden inte sparas på servern.

- Använd aldrig familjens namn eller husdjur, ord från ordlistor eller personliga referenser som lösenord. Undvik även födelseår, postnummer, husnummer osv. Dessa är enkla att gissa eller knäcka via brute-force.

- Dela aldrig dina personliga lösenord med någon, inte ens familjemedlemmar eller nära vänner.

Foto: F. Irsara

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen