Här är Sveriges sämsta mobiloperatör – har miljontals kunder

2024 10 08

Svenska folket har nu utsett den bästa och sämsta mobiloperatören.

Svenska mobilkunder har fått sätta betyg på operatörerna och det tycks vara de mindre bolagen som gör bättre ifrån sig.

Svenskt kvalitetsindex har rankat de mobiloperatörer som får bäst och sämst betyg.

Bäst betyg får uppstickaren Vimla, där 81 procent av kunderna är nöjda.

Det rapporterar sajten Mobil.

Får sämst betyg

Betygen är tuffare mot de större operatörerna.

Allra sämst betyg får Tre, som har ungefär 2,6 miljoner kunder i Sverige.

Där ligger kundnöjdheten på 66,7 procent, samtidigt som även Tele2 och Telenor får liknande betyg, om än något bättre.

Det spelar roll

Svenskt kvalitetsindex förklarar vad det är som kunder främst ser som viktiga egenskaper hos teleoperatörerna.

Service och support är av stor vikt, menas det.

– Mycket av det som sågs i fjol förstärks i årets studie. Det betyder att frågor relaterade till service och support är fortsatt viktiga. 

– Det är dock inte bara servicerelaterade frågor som påverkar nöjdheten, själva mobiltjänsternas egenskaper spelar åter en större roll. Och vad som gör kunderna nöjda varierar dock stort mellan olika segment.

Olika segment

Det tycks vara olika saker som prioriteras om man jämför de större operatörerna med de mindre.

– För de större traditionella aktörerna som erbjuder en bred palett av telekomtjänster är servicefrågorna fortsatt helt centrala, fortsätter Svenskt kvalitetsindex.

– För mindre aktörer – så kallade ”fighter brands” – är det snarare produktegenskaperna som avgör om en kund är nöjd eller inte. 

Relativt hög nivå

I branschen tycks kundnöjdheten dock vara förhållandevis hög i jämförelse med andra branscher.

– Årets SKI Mobil visar att branschens kundnöjdhet är fortsatt hög, även om betygen är något lägre än förra året, förklarar Svenskt kvalitetsindex vidare.

– Trenden att företagskunderna är mer nöjda än privatkunderna håller i sig liksom det faktum att mindre ”fighter brands” når högst betyg inom båda segmenten.  

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen


Klassiskt hotell går i konkurs – efter 122 år

2024 11 06

Ett anrikt Stockholmshotell går i konkurs.

Det är klassiska Waxholms hotell som har skickat in en konkursansökan.

Hotellet har funnits sedan 1902 men har nu fått det tufft.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det gick inte”

Ägaren Therese Liljeqvist förklarar situationen i ett känslosamt inlägg på Facebook.

– Det gick inte. Jag är helt förtvivlad idag för jag har nyss skickat in konkursansökan för Waxholms Hotell. Det är så sorgligt, men det finns ingen annan utväg när de sista halmstrån jag greppade efter inte visade sig hålla, förklarar hon.

– Jag sa upp hyresavtalet i juni och skulle lämnat sista september, och sen accepterade jag att driva hotellet vidare även i oktober för att ge fastighetsägaren ytterligare tid för att hitta en ny operatör. 

– Någon ny operatör har inte presenterats och att fortsätta att driva hotellet med nuvarande hyra och villkor går bara inte.

Efter 122 år

I oktober 1902 öppnade det nybyggda Waxholms Hotell under ledning av Augusta Karlsson. 

En tallrik smör, ost och sill med brännvin kostade då 55 öre, betonar hotellet via sin webbsida.

Krögarna Åke Söderquist och Nicky Forbes tog över driften av hotellet 1981 och lyckades locka mängder av besökare till hotellet.

– 1982 sändes tv-programmet Waxholms 1:an med Bengt Bedrup direkt från Waxholms Hotell och Badholmen som gav bra publicitet och lockade besökare, framhåller Waxholms hotell.

“Har kämpat hårt”

Therese Liljeqvist förklarar att hon ska “jobba igenom allt vad en konkurs kan innebära” och “sätta ny kurs”.

– Jag och all personal på hotellet har kämpat så hårt och det gör ont i själ och hjärta att det ändå slutar såhär, kanske med stängning och kanske med arbetslöshet, detta trots att så mycket har utvecklats positivt på hotellet. Men nu är det som det är. 

Hotellet kommer eventuellt att fortsätta vara öppet under november månad.

Det finns dock beslut som konkursförvaltaren måste ta som kan påverka driften och mycket är oklart gällande vad som blir av situationen framgent.

Arkivfoto: C. Cortijo

Text: Redaktionen


Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen