Här är Sveriges mest och minst jämställda kommuner

2023 03 15

Den slutsatsen drar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, efter att Länsförsäkringar presenterat sin årliga jämställdhetsmätning för Sveriges kommuner.

–  Gör vi ingenting åt detta riskerar vi att generation efter generation kvinnor får sämre livsekonomi än män, säger hon i ett uttalande.

Skillnaden ökar med åren

Mätningen är ett sätt att följa och jämföra utvecklingen om hur kvinnor och mäns ekonomiska jämställdhet utvecklas över tid.

Undersökningen indikerar att det kan ta lång tid innan Sverige når målet om ekonomisk jämställdhet mellan könen.

När ett par är omkring 27 år skiljer det redan 4 300 kronor i månaden mellan könen. När de är 37 år har den skillnaden ökat till 7 500 kronor i månaden.

– Det beror inte bara på att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten utan också på att många kvinnor går ner i arbetstid under småbarnsåren. Frånvaro från arbetet som följer av föräldraledighet och deltidsarbete innebär en risk att drabbas av försämrad löneutveckling och glastak i karriären, framhåller Emma Persson.

Botten och toppen

Sorsele i norra Sverige toppar listan och beräknas därmed vara Sveriges mest jämställda kommun.

Övriga topp tio-placeringar:

- Övertorneå

- Ljusnarsberg

- Överkalix

- Härnösand

- Gotland

- Hjo

- Berg

- Tidaholm

- Strömsund

Den skånska kommunen Vellinge hamnat allra sist i mätningen, på plats 290.

Vellinge, som ligger mellan Malmö och Trelleborg, utses därmed till Sveriges minst jämställda kommun och beräknas vara den sämsta kommunen för kvinnor att bo i.

Övriga bottenplaceringar:

- Danderyd

- Grästorp

- Båstad

- Ydre

- Arvidsjaur

- Jokkmokk

- Haparanda

- Perstorp

- Ragunda

Så placerar sig de tre största kommunerna i rankingen:

Plats    Kommun

22       Stockholm

31       Göteborg

100     Malmö

Om mätningen

Länsförsäkringars jämställdhetsindex är sammanställning och ranking som mäter följande:

- Hur mammor och pappor delar på vab och föräldraledigheten

- Hur mycket det skiljer mellan kvinnor och mäns lön och pension

- Hur stor skillnaden är i antal sjukdagar mellan könen

Foto: Icons8 Team

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen