Här är staden med den sämsta luften i världen

2023 08 13

I flera delar av världen orsakar luftföroreningar stora problem för befolkningen.

Tidigare har städer som Riyad i Saudiarabien, Doha i Qatar och Lahore i Pakistan lyfts fram som städer med kraftiga luftföroreningar.

Även flera kinesiska städer har under en längre tid kämpat med utvecklingen, men i dagarna har en ny stad pekats ut som vinnare av den osmickrande titeln, rapporterar AP.

Världens mest förorenade

Det är Indonesiens huvudstad Jakarta som i veckan bedömts vara världens mest förorenade stad.

Indonesiska myndigheter hävdar att anledningarna handlar om den torra säsongen och den väldiga trafiken i staden.

En domstol i landet har tidigare menat att landets president har negligerat befolkningens behov av ren luft och riktat uppmaningar om att förbättra luftkvaliteten i huvudstaden.

Sjukdomar ökar

Jakarta är hem till omkring 11 miljoner människor, och 30 miljoner människor bor i storstadsområdet.

Andningssjukdomar som kopplas till den oroväckande utvecklingen i staden är på uppgång.

Dwi Oktavia, chef för Indonesiens motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, menar att trafiken i staden utgör ett mycket stort problem.

– Vi bör aktivt använda oss av kollektivtrafik och cyklar, säger hon.

Får medhåll

Indonesiens president Joko Widodo medger att luftföroreningar är ett mycket stort problem i Jakarta.

Han har bland annat sagt att man bör flytta delar av trafikbördan bort från huvudstaden.

– En lösning är att minska belastningen på Jakarta så att en del av den senare kommer att flyttas till Nusantara. Och masstransport är ett måste, säger han.

Allvarliga konsekvenser

Luftföroreningar kan leda till omfattande skador på såväl hälsan som miljön.

– Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljön, förklarar Naturvårdsverket.

– De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Foto: Projct 33

Text: Redaktionen

Bryter vapenvilan – ”största attacken under kriget”

2025 03 21

Under natten till fredagen avfyrade Ryssland omkring 200 drönare mot ukrainska städer och byar.

En stor andel av drönarna sköts i väg mot Odessa. Omfattande eldsvådor rapporteras från flera platser i staden. Enligt ukrainska uppgifter kan det röra sig om den största attacken mot Odessa under det över tre år långa kriget.  

Majoriteten av drönarna avfyrades mot kritisk infrastruktur i hamnstaden. Detta trots att Rysslands diktator Vladimir Putin lovat att stoppa attackerna mot infrastruktur och energianläggningar.

I ett samtal med USA:s president Donald Trump gick Putin med på en ”delvis vapenvila” som innebär att attacker mot infrastruktur och energianläggningar ska upphöra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att civil infrastruktur har attackerats.

– Som ett resultat av ockupanternas massiva bombningar i Odessaregionen bröt bränder ut i ett köpcentrum och flera butiker. Ett bostadshus har förstörts och tre barn har skadats, skriver han på X.

”Här har ni er vapenvilan”

Yevhen Shykats, som hjälper till att utreda attackerna i Odessa, anser att pratet om en vapenvila är tomma ord.

– Här har ni er vapenvila, säger ukrainaren till danska TV2 och hänvisar till  den enorma förstörelsen i staden.

– Vad är det för vapenvila? De fortsätter att attackera civil infrastruktur. Jag förstår inte hur vi ska kunna försonas med dem. Det är inte möjligt när de angriper oss på det här sättet och säger: "Låt oss sluta fred".

Premiärminister på besök

Den ryska attacken mot Odessa ägde rum under Tjeckiens premiärminister Petr Pavels besök i staden.  

Pavel träffade bland annat Ukrainas vice premiärminister Oleksij Kuleba. Under deras möte började flyglarmet tjuta. Flera ryska drönare noterades i luftrummet.

–  Det var under vårt möte som Ryssland avfyrade tre omgångar av Shahed-drönare mot staden. Hela den civiliserade världen borde se Rysslands brott mot Ukraina, säger Oleksij Kuleba enligt Kyiv Independent.

De iranskdesignade Shahed-drönarna är billiga att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

Exempelvis värderas modellen Shahed-136 till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen