Här är påskvarorna som ökat mest i pris

2023 04 02

Inflationen i Sverige har ställt till det för hushållen och många har behövt göra förändringar i sin konsumtion.

Livsmedelspriserna har varit en drivande faktor, många varor är betydligt dyrare än tidigare.

En sammanställning från SVT baserad på siffror från Statistiska centralbyrån visar att snittökningen på 15 populära påskvaror ligger på drygt 21 procent.

Däribland finns färsk lax som ökat med 37,7 procent, ägg med nästan 31 procent och hårdost med 30 procent.

“Kan halvera mängden”

Priset på smör har stigit med nästan 40 procent samtidigt som gräddfil är nästan 39 procent dyrare än förra påsken.

Sillkonserver är 16,7 procent dyrare än förra året och potatis nästan 16 procent.

Bland produkterna som stigit mindre finns färska kryddor med 8,7 procent och brännvin med 2,3 procent.

– Nu är ju mejeriprodukter väldigt dyra, då kan man halvera mängden! Det funkar kanske inte lika bra i bakning, där måste man vara mer exakt eftersom det handlar om kemi – men i röror kan det inte gå fel, säger kocken och matbloggaren Zeina Mourtadas till SVT.

Sänker efter påsk

Efter att Lidl var först bland matjättarna att sänka och frysa priset på varor har Ica och Coop också tagit liknande steg.

Ica har för avsikt att sänka priset på över 300 varor, men sänkningen kommer ske först efter påskhelgen.

Coop har sänkt priserna på frukt och grönt med 12 procent för sina medlemmar.

Drivande faktor

I februari var inflationstakten enligt måttet KPIF 9,4 procent och 12 procent enligt KPI.

En av de drivande faktorerna har varit livsmedelspriserna.

– Livsmedelspriserna ökade med 2,8 procent den senaste månaden, vilket bidrog till att inflationstakten gick upp i februari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Bred uppgång

Det är dock inte bara livsmedel som fortsätter stiga i pris.

Såväl kläder och möbler som paketresor och hemelektronik har blivit betydligt dyrare.

– Det var även flera prisuppgångar inom gruppen transporttjänster, förklarar SCB.

Foto: S. Staines

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen