Här är partiledaren som flest vill ta en öl med

2024 06 24

Det är branschorganisationen Sveriges Bryggerier som har gett Novus i uppdrag att ta reda på saken.

Resultatet blev dock oavgjort, då två olika partiledare båda fick samma procent i undersökningen.

Det framhåller Sveriges Bryggerier i ett pressmeddelande.

Blev oavgjort

De två partiledare som flest svenskar vill ta en öl med är Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

– Novusundersökningen, som genomfördes mellan 17 och 27 maj, visar att listan av politiker som svenskarna helst vill dela en öl med toppas av Jimmie Åkesson, SD, och Magdalena Andersson, S, framhåller Sveriges Bryggerier.

– Den partiledare som fick tredje flest röster var Ulf Kristersson med tio procent av rösterna.

Många vill inte alls

Vad som även framgår av undersökningen är att förhållandevis många av de tillfrågade, 31 procent, inte vill ta en öl med en partiledare över huvud taget.

– Det är kanske inte är så överraskande att Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson, som är partiledare för Sveriges största partier, toppar listan, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

– I vår undersökning vann Jimmie Åkesson bland män och Magdalena Andersson bland kvinnor. Som man röstar vill man umgås. Att andelen som inte vill ta en öl med någon partiledare alls är så hög är lite förvånande, men kanske indikerar det att avståndet mellan väljare och politiker har blivit större.

Här är listan

Hela listan med partiledare som svenskarna helst vill ta en öl med ser ut så här:

- Magdalena Andersson (S): 16 procent.

- Jimmie Åkesson (SD): 16 procent.

- Ulf Kristersson (M): 10 procent.

- Nooshi Dadgostar (V): 8 procent.

- Ebba Busch (KD): 5 procent.

- Johan Pehrson (L): 5 procent.

- Amanda Lind (MP): 3 procent.

- Muharrem Demirok (C): 1 procent.

- Ingen av dem: 31 procent.

- Vet ej: 5 procent.

På plats vid Almedalsveckan

Sveriges Bryggerier kommer att vara på plats under Almedalsveckan för att diskutera alkoholpolitiken i Sverige.

– Det händer mycket i svensk alkoholpolitik just nu. För Sveriges Bryggerier är det viktigt att träffa beslutsfattare och ge vår syn på hur vi kan skapa en mer levande bryggerinäring med goda villkor och samtidigt värna folkhälsan, säger Fondberg.

Foto: Riksdagen resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen