Här är partiledaren som flest vill ta en öl med

2024 06 24

En ny undersökning visar vem svenskarna helst dricker öl med bland partiledarna.

Det är branschorganisationen Sveriges Bryggerier som har gett Novus i uppdrag att ta reda på saken.

Resultatet blev dock oavgjort, då två olika partiledare båda fick samma procent i undersökningen.

Det framhåller Sveriges Bryggerier i ett pressmeddelande.

Blev oavgjort

De två partiledare som flest svenskar vill ta en öl med är Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

– Novusundersökningen, som genomfördes mellan 17 och 27 maj, visar att listan av politiker som svenskarna helst vill dela en öl med toppas av Jimmie Åkesson, SD, och Magdalena Andersson, S, framhåller Sveriges Bryggerier.

– Den partiledare som fick tredje flest röster var Ulf Kristersson med tio procent av rösterna.

Många vill inte alls

Vad som även framgår av undersökningen är att förhållandevis många av de tillfrågade, 31 procent, inte vill ta en öl med en partiledare över huvud taget.

– Det är kanske inte är så överraskande att Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson, som är partiledare för Sveriges största partier, toppar listan, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

– I vår undersökning vann Jimmie Åkesson bland män och Magdalena Andersson bland kvinnor. Som man röstar vill man umgås. Att andelen som inte vill ta en öl med någon partiledare alls är så hög är lite förvånande, men kanske indikerar det att avståndet mellan väljare och politiker har blivit större.

Här är listan

Hela listan med partiledare som svenskarna helst vill ta en öl med ser ut så här:

- Magdalena Andersson (S): 16 procent.

- Jimmie Åkesson (SD): 16 procent.

- Ulf Kristersson (M): 10 procent.

- Nooshi Dadgostar (V): 8 procent.

- Ebba Busch (KD): 5 procent.

- Johan Pehrson (L): 5 procent.

- Amanda Lind (MP): 3 procent.

- Muharrem Demirok (C): 1 procent.

- Ingen av dem: 31 procent.

- Vet ej: 5 procent.

På plats vid Almedalsveckan

Sveriges Bryggerier kommer att vara på plats under Almedalsveckan för att diskutera alkoholpolitiken i Sverige.

– Det händer mycket i svensk alkoholpolitik just nu. För Sveriges Bryggerier är det viktigt att träffa beslutsfattare och ge vår syn på hur vi kan skapa en mer levande bryggerinäring med goda villkor och samtidigt värna folkhälsan, säger Fondberg.

Foto: Riksdagen resp E. Akyurt

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen