Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


Oroväckande besked om Bank-ID: ”Var observant”

2024 12 19

Bank-ID är Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

  1. USA
  2. Storbritannien
  3. Sverige
  4. Kanada
  5. Island
  6. Danmark
  7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

  1. Microsoft
  2. Apple
  3. Docusign
  4. Dropbox
  5. Vipps
  6. Google
  7. Paypal
  8. Zoom
  9. Booking
  10. Spotify
  11. HSBC
  12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen


ICA förvarnar – superpopulär matvara kommer ta slut

2024 12 19

En klassiker till julbordet kan vara i fara.

Varubristen har kommit med sämsta möjliga timing.

Med mindre än en vecka till julafton har folk börjat storhandla till julmiddagen. Det handlas skinka, sill, rödkål, brunkål, lax, prinskorv och köttbullar i mängder.

En plötslig brist hotar dock en av de främsta klassikerna.

Det gäller ansjovis som används i omåttligt populära Janssons frestelse.

"Klart de kommer ta slut"

På Ica har man gått ut och varnat för att lagret av ansjovis håller på att sina i butikerna.

– Det är klart att de kommer att ta slut, säger exempelvis Åsa Wiklund, som driver Ica Nära i Häggenås, till P4 Jämtland.

Igår lade hon ut de sista sju burkarna i kyldisken.

Och ordet om bristen har börjat sprida sig.

– Det här är faktiskt de sista vi har på den förhandsorder vi hade lagt. När ryktet sprider sig har det blivit en större efterfrågan.

Uppmanar: köp inte mer än ni behöver

Bristen råder över stora delar av landet.

Och paniken började framträda redan för en dryg vecka sedan.

– Utbudet av ansjovis är begränsat, vilket kan leda till att vissa butiker har sämre tillgång på produkterna, framhäver Edvin Nestor som är kategorichef på Ica Sverige, till Aftonbladet.

Skälet är att storleken på skarpsillen, som används för att tillverka ansjovis, har varit mindre och därmed orsakat produktionsproblem.

– Vi rekommenderar våra kunder att inte köpa mer ansjovis än vad de behöver, tillägger Edvin Nestor.

LÄS MER: Chockbesked för Aladdinasken 

Näst mest populärt: "Förskräckligt!"

Janssons frestelse är svårslagen på julbordet för svenska folket.

Och den tycks bara öka i popularitet.

I Livsmedelsföretagens undersökning pekas klassikern ut som näst viktigast på hela julbordet och bristen riskerar därför att göra många upprörda.

Thomas Lindqvist, 67, från Norrtälje är en av dem.

Åt helvete – jag menar förskräckligt! Jag visste inte detta. Jag äter hellre Jansson än skinka på julbordet, säger han till Norrtelje Tidning.

LÄS MER: Svenska folket uppmanas – avstå den här klassikern till jul

Foto: Ica-gruppen/Jessica Gow

Text: Redaktionen