Branschaktörer väntar alltjämt på att räntesänkningarna ska få effekt och att konsumenter ska kunna få fart på elbilsmarknaden - såväl som bilmarknaden i största allmänhet.

Branschen har haft ett par oerhört tuffa år och många ledande företag har drabbats av ekonomiska bakslag.

Samtidigt tycks intresset för elbilar vara olika fördelat utifrån var i landet man bor.

Flest och minst

En ny undersökning från jämförelsetjänsten Zmarta visar vart i landet det finns flest och minst elbilar.

Länen med flest elbilar i Sverige är Stockholms län, Halland och Västra Götaland.

Länen med minst antal elbilar i landet är Värmlands län, Gävleborgs län och Dalarnas län.

På kommunnivå

Zmarta har även undersökt hur det ser ut på kommunnivå, och drar slutsatsen att det kan handla om ekonomiska orsaker.

– Om man går ner på kommunnivå verkar det vara de rikaste kommunerna som också har flest elbilar, förklarar jämförelsetjänsten.

– Det kan förklaras av att elbilar länge har varit ganska mycket dyrare i inköp än bilar med förbränningsmotorer, även om den trenden nu tycks ha vänt. 

Färre längre norrut

Zmarta understryker samtidigt att det inte bara har att göra med ekonomin.

– Det verkar också finnas färre elbilar längre norrut i Sverige, vilket inte är så konstigt: lägre befolkningstäthet ger färre laddmöjligheter och längre avstånd. 

– Det är också kallare längre norrut, vilket kan få människor i norra Sverige att tveka inför ett elbilsköp.

Fortsatt svag marknad

Nya siffror pekar på att marknaden för personbilar och lätta lastbilar under oktober var fortsatt svag.

En ljusning tycks dock kunna skönjas när det kommer till laddhybrider, framhåller branschorganisationen Mobility Sweden i en ny rapport.

– Nyregistreringsstatistiken visar dock på en ökning av andelen laddhybrider som nådde den högsta nivån på tre år.

Bilbranschen i stort är dock kvar i en problematisk sits, och flera stora aktörer såsom exempelvis den internationella giganten Stellantis har fått stora ekonomiska bekymmer, såväl som japanska Nissan.

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen