De uppgifterna kom i slutet av förra veckan efter att regeringen gått fram med den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen effektivt.

En följd kan bli högre drivmedelspriser, rapporterade DN vid tillfället.

Samtidigt uppmanar forskare att höja skatten på koldioxid för att riksdagsmålet om att minska transportutsläppen med 70 procent till 2030 ska gå i mål.

Rekommendationerna till regeringen

Även det skulle innebära en dyrare prislapp vid pump.

Men det finns flera sätt för att få vanligt folk som är beroende av sin bil att acceptera en sådan förändring.

Det menar David Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, tillsammans med andra forskare i bland annat miljö- och statsvetenskap, som nu framför konkreta rekommendationer till regeringen.

– En viktig form av styrmedel är skatt på koldioxid. Eftersom utsläppen skadar miljön och samhället är det rimligt att den som orsakar utsläppen också står för deras kostnader, framhåller forskarna i en debattartikel i SvD.

Många kan säga ja – på rätt villkor

Forskarna poängterar dock att det blir ett problem om skatterna blir orimligt tunga för människor som inte har alternativ till bil.

I en stor enkätundersökning, med ett representativt urval av 5 000 svenskar, framgår det dock att många skulle kunna acceptera en sådan höjning om moroten är tillräckligt attraktiv.

– Förslaget att höja skatten och samtidigt kompensera låginkomsttagare och boende i glesbygd gjorde att över hälften av de mycket negativa blev positiva till skattehöjningen. Intressant nog inkluderade dessa såväl personer som kör mycket bil, som de med låg miljöoro.

– Kompensationsåtgärder kan svänga opinionen. Det finns goda skäl att formulera en verksam och rättvis klimatpolitik. Det är just vad svenskarna vill se, understryker forskarna vidare.

Här är förslagen på kompensation

David Lindvall och hans forskarkollegor nu därför fram med följande fem rekommendationer till regeringen efter beskedet om den nya Styrmedelsutredningen.

Syftet med samtliga är att folk lättare ska acceptera dyrare bränsle.

1. Klimatpolitiken ska vara rättvis. Ska inte särskilt belasta landsbygdsbor eller låginkomsttagare. Öppnar för att återföra delar av intäkterna från höjd koldioxidskatt.
2. Stimulera övergången till elfordon. 
3. Differentierade stimulanser utifrån inkomst. Till exempel lägre leasingkostnader för elbilar och stöd riktade mot låginkomsttagare och landsbygdsbor.
4. Alternativ. Bredda samtalet och öppna för billigare kollektivtrafik.
5. Ärlighet varar längst. Sänkt bränsleskatt beskrivs som en reform på landsbygden. Beräkningar visar att folk i storstäder gynnas mest samtidigt som utsläppen ökar.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen