31 juli 2026

Här är kompensationen – ska få folk att acceptera dyrare drivmedel

2024 10 30

Priserna på bensin och diesel kan vara på väg att stiga igen.

De uppgifterna kom i slutet av förra veckan efter att regeringen gått fram med den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen effektivt.

En följd kan bli högre drivmedelspriser, rapporterade DN vid tillfället.

Samtidigt uppmanar forskare att höja skatten på koldioxid för att riksdagsmålet om att minska transportutsläppen med 70 procent till 2030 ska gå i mål.

Rekommendationerna till regeringen

Även det skulle innebära en dyrare prislapp vid pump.

Men det finns flera sätt för att få vanligt folk som är beroende av sin bil att acceptera en sådan förändring.

Det menar David Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, tillsammans med andra forskare i bland annat miljö- och statsvetenskap, som nu framför konkreta rekommendationer till regeringen.

En viktig form av styrmedel är skatt på koldioxid. Eftersom utsläppen skadar miljön och samhället är det rimligt att den som orsakar utsläppen också står för deras kostnader, framhåller forskarna i en debattartikel i SvD.

Många kan säga ja – på rätt villkor

Forskarna poängterar dock att det blir ett problem om skatterna blir orimligt tunga för människor som inte har alternativ till bil.

I en stor enkätundersökning, med ett representativt urval av 5 000 svenskar, framgår det dock att många skulle kunna acceptera en sådan höjning om moroten är tillräckligt attraktiv.

– Förslaget att höja skatten och samtidigt kompensera låginkomsttagare och boende i glesbygd gjorde att över hälften av de mycket negativa blev positiva till skattehöjningen. Intressant nog inkluderade dessa såväl personer som kör mycket bil, som de med låg miljöoro.

– Kompensationsåtgärder kan svänga opinionen. Det finns goda skäl att formulera en verksam och rättvis klimatpolitik. Det är just vad svenskarna vill se, understryker forskarna vidare.

Här är förslagen på kompensation

David Lindvall och hans forskarkollegor nu därför fram med följande fem rekommendationer till regeringen efter beskedet om den nya Styrmedelsutredningen.

Syftet med samtliga är att folk lättare ska acceptera dyrare bränsle.

  1. Klimatpolitiken ska vara rättvis. Ska inte särskilt belasta landsbygdsbor eller låginkomsttagare. Öppnar för att återföra delar av intäkterna från höjd koldioxidskatt.
  2. Stimulera övergången till elfordon
  3. Differentierade stimulanser utifrån inkomst. Till exempel lägre leasingkostnader för elbilar och stöd riktade mot låginkomsttagare och landsbygdsbor.
  4. Alternativ. Bredda samtalet och öppna för billigare kollektivtrafik.
  5. Ärlighet varar längst. Sänkt bränsleskatt beskrivs som en reform på landsbygden. Beräkningar visar att folk i storstäder gynnas mest samtidigt som utsläppen ökar.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen