Här är kompensationen – ska få folk att acceptera dyrare drivmedel

2024 10 30

Priserna på bensin och diesel kan vara på väg att stiga igen.

De uppgifterna kom i slutet av förra veckan efter att regeringen gått fram med den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen effektivt.

En följd kan bli högre drivmedelspriser, rapporterade DN vid tillfället.

Samtidigt uppmanar forskare att höja skatten på koldioxid för att riksdagsmålet om att minska transportutsläppen med 70 procent till 2030 ska gå i mål.

Rekommendationerna till regeringen

Även det skulle innebära en dyrare prislapp vid pump.

Men det finns flera sätt för att få vanligt folk som är beroende av sin bil att acceptera en sådan förändring.

Det menar David Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, tillsammans med andra forskare i bland annat miljö- och statsvetenskap, som nu framför konkreta rekommendationer till regeringen.

– En viktig form av styrmedel är skatt på koldioxid. Eftersom utsläppen skadar miljön och samhället är det rimligt att den som orsakar utsläppen också står för deras kostnader, framhåller forskarna i en debattartikel i SvD.

Många kan säga ja – på rätt villkor

Forskarna poängterar dock att det blir ett problem om skatterna blir orimligt tunga för människor som inte har alternativ till bil.

I en stor enkätundersökning, med ett representativt urval av 5 000 svenskar, framgår det dock att många skulle kunna acceptera en sådan höjning om moroten är tillräckligt attraktiv.

– Förslaget att höja skatten och samtidigt kompensera låginkomsttagare och boende i glesbygd gjorde att över hälften av de mycket negativa blev positiva till skattehöjningen. Intressant nog inkluderade dessa såväl personer som kör mycket bil, som de med låg miljöoro.

– Kompensationsåtgärder kan svänga opinionen. Det finns goda skäl att formulera en verksam och rättvis klimatpolitik. Det är just vad svenskarna vill se, understryker forskarna vidare.

Här är förslagen på kompensation

David Lindvall och hans forskarkollegor nu därför fram med följande fem rekommendationer till regeringen efter beskedet om den nya Styrmedelsutredningen.

Syftet med samtliga är att folk lättare ska acceptera dyrare bränsle.

Klimatpolitiken ska vara rättvis. Ska inte särskilt belasta landsbygdsbor eller låginkomsttagare. Öppnar för att återföra delar av intäkterna från höjd koldioxidskatt.
Stimulera övergången till elfordon.
Differentierade stimulanser utifrån inkomst. Till exempel lägre leasingkostnader för elbilar och stöd riktade mot låginkomsttagare och landsbygdsbor.
Alternativ. Bredda samtalet och öppna för billigare kollektivtrafik.
Ärlighet varar längst. Sänkt bränsleskatt beskrivs som en reform på landsbygden. Beräkningar visar att folk i storstäder gynnas mest samtidigt som utsläppen ökar.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen