Här är kompensationen – ska få folk att acceptera dyrare drivmedel

2024 10 30

Priserna på bensin och diesel kan vara på väg att stiga igen.

De uppgifterna kom i slutet av förra veckan efter att regeringen gått fram med den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen effektivt.

En följd kan bli högre drivmedelspriser, rapporterade DN vid tillfället.

Samtidigt uppmanar forskare att höja skatten på koldioxid för att riksdagsmålet om att minska transportutsläppen med 70 procent till 2030 ska gå i mål.

Rekommendationerna till regeringen

Även det skulle innebära en dyrare prislapp vid pump.

Men det finns flera sätt för att få vanligt folk som är beroende av sin bil att acceptera en sådan förändring.

Det menar David Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, tillsammans med andra forskare i bland annat miljö- och statsvetenskap, som nu framför konkreta rekommendationer till regeringen.

En viktig form av styrmedel är skatt på koldioxid. Eftersom utsläppen skadar miljön och samhället är det rimligt att den som orsakar utsläppen också står för deras kostnader, framhåller forskarna i en debattartikel i SvD.

Många kan säga ja – på rätt villkor

Forskarna poängterar dock att det blir ett problem om skatterna blir orimligt tunga för människor som inte har alternativ till bil.

I en stor enkätundersökning, med ett representativt urval av 5 000 svenskar, framgår det dock att många skulle kunna acceptera en sådan höjning om moroten är tillräckligt attraktiv.

– Förslaget att höja skatten och samtidigt kompensera låginkomsttagare och boende i glesbygd gjorde att över hälften av de mycket negativa blev positiva till skattehöjningen. Intressant nog inkluderade dessa såväl personer som kör mycket bil, som de med låg miljöoro.

– Kompensationsåtgärder kan svänga opinionen. Det finns goda skäl att formulera en verksam och rättvis klimatpolitik. Det är just vad svenskarna vill se, understryker forskarna vidare.

Här är förslagen på kompensation

David Lindvall och hans forskarkollegor nu därför fram med följande fem rekommendationer till regeringen efter beskedet om den nya Styrmedelsutredningen.

Syftet med samtliga är att folk lättare ska acceptera dyrare bränsle.

  1. Klimatpolitiken ska vara rättvis. Ska inte särskilt belasta landsbygdsbor eller låginkomsttagare. Öppnar för att återföra delar av intäkterna från höjd koldioxidskatt.
  2. Stimulera övergången till elfordon
  3. Differentierade stimulanser utifrån inkomst. Till exempel lägre leasingkostnader för elbilar och stöd riktade mot låginkomsttagare och landsbygdsbor.
  4. Alternativ. Bredda samtalet och öppna för billigare kollektivtrafik.
  5. Ärlighet varar längst. Sänkt bränsleskatt beskrivs som en reform på landsbygden. Beräkningar visar att folk i storstäder gynnas mest samtidigt som utsläppen ökar.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen