Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Flyg till Sverige på väg att stoppas

2025 12 24

Flera flyg på väg till Sverige kan komma att stoppas idag och senare i veckan.

Det varnas för kaotiska scener på flera europeiska flygplatser under julen.

Bakgrunden är att ett flertal strejker aktiverats där flygplatsanställda protesterar mot arbetsgivares “Grinchliknande beteende”, rapporterar Euronews.

Bland annat har SAS kabinpersonal lämnat London Heathrow Airport den 22 december och kommer att göra likadant på julafton och annandag jul.

– Flyg till flygbolagets viktigaste nav som Köpenhamn, Stockholm och Oslo kommer sannolikt att påverkas, uppger Euronews.

För låga löner

Enligt fackföreningen Unite ligger för låga löner bakom strejkerna. Lönerna uppges vara så dåliga att personalen måste förlita sig på gratis matutdelning, det vill säga nödhjälp från till exempel välgörenhetsorganisationer, när de befinner sig i “dyra skandinaviska städer”.

Calium Rochford, regionchef för Unite, jämför SAS med den beryktade filmkaraktären Grinchen som förstör julen.

– Det här är ett äkta Grinchen-liknande beteende från SAS. De utnyttjar sin personals välvilja och kommer nu att vara ansvariga för inställda julflyg, säger han enligt Euronews.

Flyg från Spanien kan ställas in

Det är fler flyg än de från London som väntas påverkas. Easyjets markpersonal på London Luton Airport har strejkat mellan den 19 och 22 december och har hotat att göra likadant den 26 till 29 december.

Dessutom kan flera flyg från och till Spanien komma att ställas in, vilket påverkar många semesterfirande svenskar. Exempelvis pågår en Ryanairstrejk på onsdagar, fredagar, lördagar och söndagar fram till den 31 december.

– Ryanairs passagerare kan därför drabbas av längre köer och förseningar vid incheckning och bagageupphämtning på följande flygplatser: Alicante, Barcelona-El Prat, Girona, Ibiza, Lanzarote, Madrid-Barajas, Malaga, Palma de Mallorca , Santiago de Compostela, Sevilla, Teneriffa Syd och Valencia, förklarar Euronews.

40 000 resenärer

Vid julens mest hektiska timmar kan det vara närmare 40 000 utresande per dag från Arlanda, enligt flygplatschef Karl Eklund.

– För en smidig utresa rekommenderar vi att du stämmer av med ditt flygbolag om vad som gäller för din resa och när du bör vara på plats, säger han till SvD.

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


22dec25

Stor förvirring – Kreml förnekar helt

2025 12 22

USA:s utrikesminister JD Vance hävdar att ett ”genombrott” har skett i samtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA.

– Det genombrott som jag känner att vi har gjort är att alla problem nu faktiskt ligger öppet på bordet, säger han till den brittiska tidningen UnHerd.

I intervjun säger Vance också att parterna ”gjort framsteg” i förhandlingarna.

Nu slår Ryssland tillbaka.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att han inte har en aning om vad USA:s vicepresident menar med ett ”genombrott”.

– Ärligt talat har jag ingen aning om vad det betyder, säger han till den ryska tv-kanalen Rossiya-1.

Inte säker på fredlig lösning

I helgen förde den amerikanska delegationen samtal med både ryska och ukrainska företrädare.

Enligt JD Vance har Ryssland och Ukraina olika prioriteringar som måste hanteras.

– Jag tycker att vi har gjort framsteg, men jag kan inte med säkerhet säga att vi kommer att nå en fredlig lösning, säger vicepresidenten till UnHerd.

– Jag tror att det finns en god chans att vi gör det och jag tror att det finns en reell risk att vi inte gör det, tillägger han.

Största hindret

Territoriella eftergifter är fortfarande den svåraste nöten att knäcka, uppger JD Vance.

– Jag tror att ryssarna verkligen vill ha territoriell kontroll över Donetsk, säger han och fortsätter:

– Ukrainarna ser det, fullt begripligt, som ett stort säkerhetsproblem. Samtidigt erkänner de privat att de så småningom förmodligen kommer att förlora Donetsk – men det kan dröja 12 månader eller längre än så.

Vances påstående om att Ryssland kan erövra hela Donetsk inom ett år saknar stöd. En kartläggning från tankesmedjan Institute for the Study of War och tidningen The Economist har tidigare fastslagit att det skulle ta omkring fem år för Ryssland att ta över Donetsk i nuvarande takt.

LÄS MER: Motståndsgrupp slår till i Ryssland

Viktigaste försvarsställningarna

Ukrainska styrkor kontrollerar omkring 30 procent av Donetsk och landets viktigaste försvarsställningar finns i regionen. Om Donetsk överlåts till Ryssland ligger vägen mot Kyiv öppen för ryska styrkor, enligt flera bedömare och experter.

LÄS OCKSÅ: Sju svenskar har dragit in 790 miljoner kronor

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen