Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ukrainsk soldat har slagit världsrekord på slagfältet

2025 08 19

En ukrainsk prickskytt har slagit nytt världsrekord.

Trots de pågående diplomatiska samtalen som leds av Donald Trump fortsätter striderna att rasa i Ukraina.

Mycket intensiva strider pågår just nu i Pokrovsk – beläget väst om Donetsk i de östra delarna av landet.

Just där har en ukrainsk soldat slagit nytt världsrekord, rapporterar Kyiv Post.

Nytt världsrekord

En ukrainsk prickskytt har satt ett världsrekord genom att eliminera en rysk soldat med ett skott på 4 000 meter med det inhemskt producerade Alligator-geväret.

Prickskytten genomförde detta med hjälp av artificiell intelligens och drönarledning.

– Det rekordbrytande skottet gjordes den 14 augusti 2025 med hjälp av artificiell intelligens under vägledning av drönare med ett 14,5 mm Alligator-gevär, säger militärjournalisten Yuri Butusov som har publicerat en video.

Prickskytten har inte namngetts.

Mitt i kaoset

Världsrekordet slogs mitt under intensifierade ryska attacker i Pokrovsk-sektorn, där Moskva enligt vissa uppskattningar har utplacerat omkring 110 000 soldater och brutit igenom ukrainska försvarslinjer.

Även det tidigare världsrekordet hölls av en ukrainsk soldat.

Läs mer: Massivt ukrainskt erbjudande till USA – värt en biljon kronor

200 meter längre

Träffen i Pokrovsk gjordes från ungefär 200 meters längre avstånd än det tidigare världsrekordet.

För inte länge sedan eliminerade en soldat från Ukrainas säkerhetstjänst en rysk soldat på ett avstånd av 3 800 meter med ett ukrainsktillverkat gevär som kallas Volodar Obriyu, uppger RBC Ukraine.

Inte gränsen

Experter förklarar att 4 kilometer är långt ifrån gränsen för Alligator-geväret.

Faktum är att en kula som avfyras från det kan färdas upp till 7 kilometer.

Men den främsta begränsande faktorn är noggrannhet: redan på ett avstånd av 1,5 kilometer börjar det bli mycket svårt. 

Därför krävdes det sannolikt en serie skott för att uppnå ett lyckat resultat på ett avstånd på 4 kilometer.

Läs mer: Ryssland stoppar oljeleveranser till Ungern

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen


Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

2025 08 19

Den 1 oktober införs nya elpriser i Sverige – så kallade kvartspriser.

Ändringen innebär att alla som tecknar ett timprisavtal automatiskt kommer att få ett kvartsprisavtal.

De nya elpriserna är en del av EU-lagstiftning och syftar till att skapa ett mer effektivt och flexibelt elsystem, rapporterar energibolaget Fortum.

Kvartspriserna kommer att fungera på samma sätt som nuvarande timpriser, men i stället för att få ett nytt pris per timme får kunden ett nytt pris per kvart.

– Vi på Fortum tror att det här är en bra utveckling för både företag och elkonsumenter. Ju mer du vet om din elanvändning desto större chanser har du att förstå och framför allt påverka, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten.

– Samtidigt tycker många att det är krångligt att hänga med i allt som händer på elmarknaden, därför är det viktigt att det finns elavtal där du inte behöver tänka på när på dygnet du använder elen.

Det här gäller

Vattenfall framhåller att den nya modellen ger konsumenter utökade möjligheter att styra sina elkostnader.

– Med Kvartspris betalar du för den el du använder varje kvart, till det pris som gäller just den kvarten. Med andra ord betalar du för ditt exakta förbrukningsmönster, vilket ger dig större möjlighet att påverka din elkostnad.

Enligt energijätten passar kvartspris den som har möjlighet att styra sin elförbrukning till tider på dygnet då elpriset är som lägst.

Nedan listar Vattenfall flera fördelar med den nya modellen:

- Möjlighet att påverka din elkostnad

- Ger kontroll på din elförbrukning

- Fossilfri el – oavsett vilken energikälla du väljer

- Ingen bindningstid

LÄS MER: Elpriset förändras – hushållen uppmanas agera

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen