Här är fem yrken med bra framtidsutsikter – och fem där det blir svårt att få jobb

2025 03 05

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög och konjunkturen är svag.

Många oroar sig över arbetstillfällen och i vissa branscher är det tuffare än andra.

Samtidigt finns det en del yrken som kan vara bra att satsa på för framtiden – och andra att undvika.

Här listas fem yrken med bra framtidsutsikter – och fem där det ser tuffare ut.

Fem framtidsyrken

Det är Saco som har sammanställt listan.

Det första yrket som har bra framtidsutsikter är apotekare.

Idag råder liten konkurrens om jobben på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare och på fem års sikt bedömer Saco att det är fortsatt liten konkurrens.

Ett annat yrke som kan vara värt att satsa på är förskollärare.

– Det är idag liten konkurrens om jobben för nyexaminerade förskollärare och prognosen är fortsatt liten konkurrens om fem år, förklarar Saco.

Kemist och officer

Idag är det balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade kemister men allt färre utbildar sig till kemister, samtidigt som många går i pension och behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. 

Prognosen är liten konkurrens om jobben för kemister om fem år.

I takt med uppbyggnaden av försvaret kommer även officerare att behövas, uppger Saco.

Det råder idag även liten konkurrens om jobben för nyexaminerade socionomer på arbetsmarknaden - någonting som bedöms vara detsamma om fem år.

Här blir det svårt

Flera branscher ser ut att få det tufft de kommande åren.

Idag råder stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare men bedömningen är svår att göra och på lång sikt är prognosen stor konkurrens om jobben.

Även kommunikationsyrken ser ut att vara en bransch med hög konkurrens de kommande åren.

Samhällsvetare får det tufft

Enligt Saco kan det även bli svårt att få jobb som samhällsvetare och inom musei-och kulturbranschen de kommande åren.

Detsamma gäller för arkitekter.

– Prognosen för nyexaminerade 2029 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb.

Jobben med låg konkurrens om fem år är:

- Apotekare

- Kemist

- Officer

- Socionom

- Förskollärare

Jobben med hög konkurrens om fem år är:

- Beteendevetare

- Kommunikationsyrken

- Samhällsvetare

- Musei-och kulturbranschen

- Arkitekt

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen