Här är fem yrken med bra framtidsutsikter – och fem där det blir svårt att få jobb

2025 03 05

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög och konjunkturen är svag.

Många oroar sig över arbetstillfällen och i vissa branscher är det tuffare än andra.

Samtidigt finns det en del yrken som kan vara bra att satsa på för framtiden – och andra att undvika.

Här listas fem yrken med bra framtidsutsikter – och fem där det ser tuffare ut.

Fem framtidsyrken

Det är Saco som har sammanställt listan.

Det första yrket som har bra framtidsutsikter är apotekare.

Idag råder liten konkurrens om jobben på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare och på fem års sikt bedömer Saco att det är fortsatt liten konkurrens.

Ett annat yrke som kan vara värt att satsa på är förskollärare.

– Det är idag liten konkurrens om jobben för nyexaminerade förskollärare och prognosen är fortsatt liten konkurrens om fem år, förklarar Saco.

Kemist och officer

Idag är det balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade kemister men allt färre utbildar sig till kemister, samtidigt som många går i pension och behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. 

Prognosen är liten konkurrens om jobben för kemister om fem år.

I takt med uppbyggnaden av försvaret kommer även officerare att behövas, uppger Saco.

Det råder idag även liten konkurrens om jobben för nyexaminerade socionomer på arbetsmarknaden - någonting som bedöms vara detsamma om fem år.

Här blir det svårt

Flera branscher ser ut att få det tufft de kommande åren.

Idag råder stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare men bedömningen är svår att göra och på lång sikt är prognosen stor konkurrens om jobben.

Även kommunikationsyrken ser ut att vara en bransch med hög konkurrens de kommande åren.

Samhällsvetare får det tufft

Enligt Saco kan det även bli svårt att få jobb som samhällsvetare och inom musei-och kulturbranschen de kommande åren.

Detsamma gäller för arkitekter.

– Prognosen för nyexaminerade 2029 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb.

Jobben med låg konkurrens om fem år är:

- Apotekare

- Kemist

- Officer

- Socionom

- Förskollärare

Jobben med hög konkurrens om fem år är:

- Beteendevetare

- Kommunikationsyrken

- Samhällsvetare

- Musei-och kulturbranschen

- Arkitekt

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

Biltema startar nytt priskrig: ”Upp till 67 procent billigare”

2025 03 05

Fettisdagen eller semledagen firas runt om i landet, vilket får försäljningen av de populära bakverken att skjuta i höjden.

Men årets fettisdag kan bli en dyr historia för många hushåll.

Priset på semlor slår nya rekord i Sverige, enligt Nordeas semmelindex.

– Semlan är dyrast på Stockholms konditorier med ett snitt på 59 kronor, 2 kronor dyrare än förra året. I Göteborg kostar den 49 kronor och i Malmö 47 kronor, rapporterar storbanken.

Startar priskrig  

I genomsnitt har snittpriset på semlor ökat med 30 procent på tre år.

Alldeles för dyrt, enligt Biltema.

Efter ”chocksiffrorna” från Nordea väljer storkedjan att starta ett priskrig på semlor.

– På Biltema Café gör vi det enkelt att njuta av en klassisk semla – utan att tömma plånboken. Enligt Nordeas Semmelindex ligger årets genomsnittliga semmelpris på 50–60 kronor, men hos oss får du en riktigt god semla för endast 20 kronor – upp till 67 procent billigare! framhåller kedjan i ett färskt uttalande.

Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema, hoppas att draget ska locka kunder till kedjans varuhus runt om i landet.

– Vi vill att alla ska kunna njuta av en riktigt god semla utan att det ska kosta skjortan. På Biltema Café kombinerar vi kvalitet med ett oslagbart pris, säger han och tillägger:

– Välkommen in till Biltema Café för en prisvärd fika!

Fakta fettisdagen

- Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

- Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk.

- Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart. 

Källa: Ica Gruppen

Foto: Biltema 

Text: Redaktionen