Här är fem utdöda djur som kan komma tillbaka

2023 07 22

Forskare har stora ambitioner när det gäller att återskapa flera mytomspunna djurarter.

Under de senaste tusentals åren har många djurarter på jorden dött ut av olika anledningar.

Ibland har anledningen varit klimatets utveckling, och ibland har det handlat om mänsklig påverkan.

Länge har det talats om vetenskapens potentiella förmåga att återuppliva utdöda djurarter.

Vetenskapen fortsätter att röra sig framåt i snabb takt, och har för avsikt att återuppliva flera olika utdöda djur.

Det hjälper

Vetenskapsmän siktar på att använda sig av framsteg inom bioteknik för att få tillbaka djur som inte finns längre.

Det hjälper om det finns djur på jorden idag som liknar det utdöda djuret, exempelvis kan det handla om likheten mellan elefanter och mammutar.

Vetenskapsmännen måste även kunna bevisa att det finns en anledning till att den utdöda djurarten tas tillbaka, och att det inte ställer till med problem för djurlivet.

Kaspisk tiger

Ett av de djur som dött ut under det senaste århundradet är den kaspiska tigern.

Djuret levde i stora delar av Centralasien, bland annat Iran och Irak, och liknade den sibiriska tigern, uppger Business Insider.

Ett annat djur som forskare är intresserade av att få tillbaka är Dodo-fågeln.

– Att flyga kräver mycket energi. Varför bry sig om att underhålla det om du inte behöver det?

– All frukt och mat ligger på marken, och när du har blivit flygoförmögen kan du bli stor. Det var vad dodo gjorde, den blev bara större och större och större

Det säger Julian Hume vid Londons naturhistoriska museum till CNN.

Mammut och noshörning

Ett annat djur som forskare länge har velat få tillbaka är mammuten.

Forskare har fått tag på DNA från flera kadaver som hittats frusna och bevarade i isen.

Ytterligare ett utdött djur som är av intresse är den ullhåriga noshörningen, som levde i Asien och Europa.

Även den mycket stora Moa-fågeln, som levde på Nya Zeeland, intresserar forskarna.

Etiska ifrågasättanden

Det har dock framkommit återkommande etiska ifrågasättanden angående återupplivandet av utdöda djurarter.

– Det finns så många saker som desperat behöver vår hjälp. Och pengar.

– Varför skulle du ens bry dig om att försöka rädda något långt borta, när det finns så många saker som är desperata just nu, säger Julian Hume.

Foto: A. Pethybridge

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen