Här är farorna med att lägga sig sent på kvällen

2023 06 24

Att stanna uppe på natten kan få negativa konsekvenser.

En ny studie visar att det finns negativa effekter av att stanna uppe sent på natten. 

Studien förklarar att de som föredrar att lägga sig och sova senare löper en högre risk att dö tidigt på grund av de vanor som formas när de stannar uppe, rapporterar CNN. 

– Den ökade risken för dödlighet i samband med att vara en tydlig "kvällsmänniska" verkar främst förklaras av en större konsumtion av tobak och alkohol. Detta jämförs med dem som tydligt är "morgonpersoner”, framhåller studiens författare Christer Hublin.

Högre risk

Studiens resultat pekar på att de som lägger sig sent löper en 9 procent högre risk att dö tidigt än de som lägger sig tidigt. 

– Vi har länge vetat att de som har en kvällspreferens är mer benägna att dricka tyngre, har alkoholproblem och är också mer benägna att använda andra ämnen, inklusive tobak, säger forskaren Dr. Bhanu Prakash Kolla. 

Flera saker

Tidigare studier har även pekat på att nattugglor är mer i riskzonen för kroniska sjukdomar. 

Detta på grund av att de som lägger sig sent generellt är mer stillasittande, har sämre fysisk hälsa och bränner mindre fett än de som vaknar tidigt.

Nattugglor tar också mer risker, är mer sannolika att hoppa över frukosten och löper en högre risk för hjärt-och kärlsjukdomar. 

– Det finns goda bevis för att de som lägger sig sent har kopplats till en högre risk för metaboliska och kardiovaskulära sjukdomar, säger Dr. Phyllis Zee till CNN. 

Det viktigaste

Det viktigaste är alltjämt att man sover tillräckligt mycket. 

Sömnbehovet varierar från person till person och kan också variera under olika perioder i livet. Generellt så behöver dock vuxna mellan 7 och 9 timmars sömn per natt. 

Kan påverka

Att gå en eller några nätter utan sömn kan påverka flera saker i vardagen. 

– Det kan påverka din förmåga att utföra vissa uppgifter, som till exempel att köra bil. Det kan också göra dig mer mottaglig för oro och stress, framhåller Vårdguiden 1177.

Foto: M. Gaziev

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen