Här är de 5 nyttigaste grönsakerna

2023 07 03

Grönsaker är en mycket viktig del av kostcirkeln.

Frukt, bär, grönsaker och baljväxter är oerhört nyttiga och mycket bra för kroppen.

Frukt och grönt bidrar bland annat till att minska risken för cancer, högt blodtryck samt hjärt-och kärlsjukdomar.

Livsmedelsverket rekommenderar att vuxna och barn över tio år får i sig omkring 500 gram frukt och grönt om dagen.

– En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker, förklarar myndigheten.

Mest näringsrika

Efter en analys av de fyrtio mest populära grönsakerna och rotfrukterna i Sverige har Livsmedelsverket kommit fram till att dessa är mest näringsrika:

– Gröna blad som spenat och nässlor

– Gröna bönor/haricot verts

– Broccoli

– Gröna ärter och sockerärter

– Avokado

Därefter följer bland annat vita bönor, purjolök, blomkål, linser och kikärtor.

“Är inte svårt”

Frukt och grönt innehåller mängder av fibrer, vitaminer och antioxidanter.

Det är saker som de flesta av oss behöver äta mer av i vardagen.

– Det är egentligen inte svårt att få i sig mer vitaminer och mineraler. En vanlig sallad med tomat och gurka kan bli så mycket bättre med lite sockerärtor, babyspenat och linser, förklarar Livsmedelsverket.

Kan påverkas

Näringsinnehållet kan påverkas när grönsaker tillagas.

Om man slänger bort kokvattnet så kan innehållet av vattenlösliga vitaminer och kalium minska lite grann.

Däremot kan kroppens upptag av vissa näringsämnen som finns i exempelvis morötter och tomater öka då ämnena blir mer tillgängliga.

Hot mot folkhälsan

Ohälsosamma matvanor betraktas som ett hot mot folkhälsan.

Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning riskerar att bli sjuka på grund av sina matvanor, och enligt nuvarande prognos kan var fjärde svensk ha fetma år 2025.

– Beräkningar visar att ohälsosam mat är det som, efter tobak, orsakar flest sjukdomar i Sverige idag, förklarar myndigheten.

Forskning pekar på att hälsosamma matvanor kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar med så mycket som 50 procent.

Foto: N. Primeau

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen