Här är banken med högst ränta – mängder av svenska kunder

2024 10 09

Bankernas räntesänkningar går långsammare än Riksbankens.

Det konstaterar jämförelsetjänsten Compricer i en ny sammanställning.

– Riksbanken har sänkt styrräntan tre gånger i år, med en total sänkning på 0,75 procentenheter. Under samma period har bankernas genomsnittsräntor minskat med 0,69 procentenheter, framhåller Compricer.

Högst ränta av alla

I september sjönk den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) med 0,19 procentenheter.

Genomsnittskunden fick 4,13 procent i rörlig bolåneränta. Lägst rörlig genomsnittsränta erbjöd Landshypotek med 4 procent.

Nordea har högst rörlig genomsnittsränta av alla banker i Sverige. Storbankens rörliga genomsnittsränta landar på 4,27 procent – 0,27 procentenheter högre än Landshypotek.

”Får betala högt pris”

Att storbankerna är snabba med att höja räntan och långsamma med att sänka är enligt förväntningarna.

Det framhåller Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.

– Minsta lilla sänkning eller höjning betyder så mycket för dem. Storbankerna gör det de måste på listräntorna och när kunder bli irriterade så anpassar man sig till de som hör av sig, säger hon till Di.

– Men de som inte hör av sig får betala ett högt pris.

Små sänkningar

Sparekonomen Claes Hemberg har tidigare reagerat på att Sveriges storbanker går fram med små räntesänkningar. I många fall sänks räntan med mellan 0,05 och 0,10 procentenheter.

– När Riksbanken sänker med 0,25 procentenheter borde vi höra samma sak från storbankerna. Men de hittar på egna mått och sänker med till exempel 0,05 procentenheter, sade han till TV4 i augusti.

– Det gör det väldigt svårt för konsumenterna att förstå vad som händer. Storbankerna är snåla och otydliga, tillade sparekonomen.

Compricers sammanställning i korthet

Den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) sjönk med 0,19 procentenheter i september 2024:

Genomsnittskunden fick 4,13 % i rörlig bolåneränta (3-mån).
Lägst rörlig genomsnittsränta (3-mån) erbjöd Landshypotek med 4 %.
Högst rörlig genomsnittsränta (3-mån) erbjöd Nordea med 4,27 %.
Skillnad mellan banken med lägst rörlig genomsnittsränta och banken med högst: 0,27 procentenheter.

Genomsnittsräntan för 3-års bundet sjönk med 0,28 procentenheter under september 2024:

Genomsnittskunden fick 3,20 % i 3-års bunden ränta.
Lägst genomsnittsränta på bundet lån 3 år erbjöd SEB med 2,95 %.
Högst genomsnittsränta på bundet lån 3 år erbjöd Länsförsäkringar med 3,32 %.
Skillnad mellan banken med lägst genomsnittsränta (bundet 3 år) och banken med högst: 0,37 procentenheter.

Genomsnittsräntan för 5-års bundet lån sjönk med 0,17 procentenheter under september 2024:

Genomsnittskunden fick 3,13 % i 5-års bunden ränta.
Lägst genomsnittsränta på bundet lån 5 år erbjöd SEB med 2,95%.
Högst genomsnittsränta på bundet lån 5 år erbjöd Länsförsäkringar med 3,25 %
Skillnad mellan banken med lägst genomsnittsränta (bundet 5 år) och banken med högst: 0,3 procentenheter.

Källa: Compricer

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen