Här är alla svenska flygplatser som drabbats av dramatiska klimataktioner i dag

2021 10 31

Flygplatserna i Kalmar, Växjö, Halmstad, Malmö, Göteborg, Stockholm Bromma och Stockholm Arlanda har drabbats av klimataktioner i dag.

Totalt har 14 personer gripits misstänka för flygplatssabotage eller luftfartssabotage.

Väl förberedd insats

Det handlar om planerade och koordinerade insatser som tycks vara utförda av klimataktivister från Extinction Rebellion.

Ylva Lindskog är en av de resenärer som drabbats. Hon skulle ha flugit klockan 12 från Stockholm Bromma till Halmstad. Men tillsammans med cirka 70 andra passagerare befann hon sig fortfarande på Bromma två timmar senare rapporterar SVT.

Två hade limmat fast sig

– De har gått igenom oss alla och kollat så att vi är rätt personer som sitter på planet. Sedan har de letat efter aktivister på utsidan. De tog två som hade limmat fast sig på planet och så har de letat efter en tredje. Man märker hur barnen börjar bli otåliga och ledsna men alla tar det lugnt. Nu har de serverat oss vatten i alla fall, säger Ylva Lindskog till SVT.

Drabbade flygplatser

En rad flygplatser har drabbats runt om i Sverige enligt SVT och DN:

Kalmar: Intrång på landningsbanan. Misstänkt flygplatssabotage.

Växjö: Två personer gripna på landningsbanan. Misstänkt luftfartssabotage.

Malmö: En person gripen på landningsbanan. Misstänkt flygplatssabotage.

Halmstad: Två personer gripna på flygplan. Kan vara brott mot luftfartslagen.

Göteborg: Två personer gripna på flygplan. Kan vara brott mot luftfartslagen.

Stockholm Bromma: Fyra personer gripna på landningsbanan. Misstänkt flygplatssabotage eller luftfartssabotage.

Stockholm Arlanda: Två personer gripna på flygplan. Misstänkt flygplatssabotage eller luftfartssabotage.

Så ser aktivisterna på saken

Klimataktivistgruppen Extinction Rebellion tar på sig ansvaret för klimataktionerna talespersonen Mathilda von Schantz förklarar hur de tänker.

– Vi vill förflytta konversationen så att folk börjar prata om att vi behöver agera mer akut på klimatkrisen. Att vi behöver agera här och nu och inte bara skjuta fram det mot 2050, säger hon till SvD.

På frågan om varför de tar sig in på flygplatser svarar hon att det är ett effektivt sätt och att de granskat hur många gånger man kan uppnå förändring genom att använda sig av fredlig civil olydnad kopplat till olika aktioner.

ANALYS

Ingen har ännu blivit dömd men mycket talar för att klimataktivisterna har brutit mot lagen. Det är tveksamt om deras agerande bidrar till ökat stöd och ökad förståelse bland allmänheten. Sannolikt finns det effektivare metoder för att få opinionsstöd. Att bryta mot lagen är fel väg att gå.

Foto: Swedavia, Daniel Asplund

[yop_poll id="848"]

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen