Här är alla nya emoji-symboler som kommer inom kort

2022 07 15

Nu står det klart vilka nya emoji-bilder som inom kort väntas trilla in i folks mobiltelefoner.

En stor älg, en gås och ingefära hör till de nya symbolerna som väntas bli rejält populära världen över.

Från Argentina till Sverige

Emojiaktören Unicode Consortium har nu gått ut med en lista på 31 emojisar som skall utöka den enormt populära emojigruppen av bilder och symboler som finns tillgängliga i folks mobiltelefoner och sociala medietexter från Nya Zeeland och Argentina i söder till Kanada och Sverige i norr.

Har fått positiva reaktioner

31 emojisar är ovanligt få till antalet jämfört med det antal symboler som brukar släppas varje år och ännu så länge är det möjligt att någon av bilderna inte går vidare till slutsläppet.

– Den initiala releasen av emojisymbolerna har fått mestadels positiva reaktioner, rapporterar CNN.

Emoji-bilderna ska nu gå igenom en sista finalomgång i september innan det kommer att står klart vilka som slutligen godkänns.

Eftersom det bara är 31 i år väntas i stort sett samtliga godkännas.

In i mobilerna

Bilderna kan sedan komma att uppdateras lite i utseende innan de når mobiltelefonerna.

Apple, Google och Samsung får sedan göra sin egen exakta design på symbolerna som ingår i versionen som går under namnet Emojimedia 15.0.

Här är hela listan

På bilden ovan ses några av de nya bilderna och här är den totala listan:

- Rosa hjärta

- Älg

- Åsna

- Hyacint

- Ingefära

- Skånegås

- Skakande huvud-smiley

- Grått hjärta

- Ljusblått hjärta

- Nejviftande hand i flera olika färger

- Vingar

- Kråka

- Manet

- Bönor

- Kinesiska fjädrar

- Kam

- Bjällror

- Måttstock

- Sikhismtecknet

- WiFi-symbol

Väljs i Kalifornien

De olika emojisymbolerna har valts ut av den icke-vinstdrivande organisationen Unicode Consortium som är hemmahörande i Kalifornien.

– Unicodes emojiavdelning vill lägga mer omsorg kring att överväga vad som ska finnas på emojiskrivbordet, säger Keith Broni på Emojipedia till CNN.

Som man känner igen

Han framhåller att man vill välja symboler som man känner igen och som därmed har varit särskilt efterfrågade.

– Till exempel ett skakande huvud eller ett rosa hjärta, säger han.

Just ett rosa hjärta är en symbol som varit väldigt efterfrågad. Den kan utstråla intresse och är användbar i dejtingsituationer där ett rött hjärta blir lite för hett och ett gult för platoniskt.

Se bilder på alla 31 nya emojisar här.

Foto: Emojipedia 2022-2023

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen