Här åker bilister fast för fortkörning

2024 08 24

På vissa platser i Sverige ertappas särskilt många bilister med att köra för fort.

Många bilister som kör för fort fångas av de fartkameror som finns uppsatta runtom i landet.

På vissa platser är det extra många fortkörare som ertappas av en fartkamera, enligt siffror från polisen, rapporterar TV4.

Under första halvan av 2024 har totalt 202 215 fortkörare fångats av fartkameror, enligt kanalen.

Här åker bilister dit

De kameror som fångar flest fartsyndare finns i storstadsområden.

Allra flest har fångats av fartkameran mellan Bräckemotet och Eriksbergsmotet i Lundbytunneln i Göteborg, enligt kanalen. Där har 1477 fortkörningar registrerats.

Näst flest fortkörare har ertappats mellan trafikplats Nyboda och Lugnet på Södra länken i Stockholm.

Minst antal bilister har åkt dit mellan Dämbol och Bettna utanför Norrköping, där bara 17 fortkörare har fångats av fartkameror.

Vill öka hastighetsefterlevnaden

Det främsta syftet med fartkameror är dock inte att sätta dit fortkörare, utan snarare att förebygga brott. Kamerorna får fler att hålla hastighetsbegränsningen.

– Ökad hastighetsefterlevnad är en viktig parameter för att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken och systemet med trafiksäkerhetskameror bidrar till det, säger Trafikverkets Eva Lundberg, som är Nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror, till kanalen.

Fler och bättre kameror

Trafikverket satsar därför allt mer på fartkameror.

I dagsläget finns det omkring 2500 fartkameror runt om i Sverige.

Men i år sätter Trafikverket upp ytterligare 200 kameror, rapporterar Carup, och i framtiden kan siffran skjuta i höjden eftersom man siktar på att få upp 200 om året.

Samtidigt har myndigheten också satsat på en ny och bättre ”superkamera” som sannolikt medför att ännu fler kommer att bli fällda för fortkörning.

– Det är framförallt bättre bildkvalitet på de här nya kamerorna som kommer upp vid slutet av året, säger Eva Lundberg, enligt Carup.

Foto: Miguel Teirlinck

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen