Här åker bilister fast för fortkörning

2024 08 24

På vissa platser i Sverige ertappas särskilt många bilister med att köra för fort.

Många bilister som kör för fort fångas av de fartkameror som finns uppsatta runtom i landet.

På vissa platser är det extra många fortkörare som ertappas av en fartkamera, enligt siffror från polisen, rapporterar TV4.

Under första halvan av 2024 har totalt 202 215 fortkörare fångats av fartkameror, enligt kanalen.

Här åker bilister dit

De kameror som fångar flest fartsyndare finns i storstadsområden.

Allra flest har fångats av fartkameran mellan Bräckemotet och Eriksbergsmotet i Lundbytunneln i Göteborg, enligt kanalen. Där har 1477 fortkörningar registrerats.

Näst flest fortkörare har ertappats mellan trafikplats Nyboda och Lugnet på Södra länken i Stockholm.

Minst antal bilister har åkt dit mellan Dämbol och Bettna utanför Norrköping, där bara 17 fortkörare har fångats av fartkameror.

Vill öka hastighetsefterlevnaden

Det främsta syftet med fartkameror är dock inte att sätta dit fortkörare, utan snarare att förebygga brott. Kamerorna får fler att hålla hastighetsbegränsningen.

– Ökad hastighetsefterlevnad är en viktig parameter för att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken och systemet med trafiksäkerhetskameror bidrar till det, säger Trafikverkets Eva Lundberg, som är Nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror, till kanalen.

Fler och bättre kameror

Trafikverket satsar därför allt mer på fartkameror.

I dagsläget finns det omkring 2500 fartkameror runt om i Sverige.

Men i år sätter Trafikverket upp ytterligare 200 kameror, rapporterar Carup, och i framtiden kan siffran skjuta i höjden eftersom man siktar på att få upp 200 om året.

Samtidigt har myndigheten också satsat på en ny och bättre ”superkamera” som sannolikt medför att ännu fler kommer att bli fällda för fortkörning.

– Det är framförallt bättre bildkvalitet på de här nya kamerorna som kommer upp vid slutet av året, säger Eva Lundberg, enligt Carup.

Foto: Miguel Teirlinck

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen