Häpnadsväckande utspel från Trump: ”Jag kan förstå Ryssland”

2025 01 08

Ett nytt uttalande från USA:s tillträdande president Donald Trump väcker stor uppmärksamhet.

Det nya utspelet som uppmärksammas handlar om kriget i Ukraina och vänder sig mot uppfattningen om att Ryssland bär ansvaret för invasionen.

En uppfattning som stora delar av västvärlden är eniga om.

Men inte Donald Trump.

Han hävdar att USA:s sittande president Joe Biden provocerat fram kriget i Ukraina.

Under en pressträff utrycker Trump förståelse för den ryska invasionen av grannlandet.

Han lyfter i synnerhet upp Ukrainas strävan efter ett medlemskap i Nato som en förklaring till Moskvas agerande.

Trump lägger dock inte skulden på Ukraina.

I stället hävdar han att USA:s nuvarande regering bär ansvaret.

Enligt Trump provocerade Biden-administrationen fram en rysk reaktion genom att öppna för ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– I ett känsligt läge sa Biden: ”Ukraina borde gå med i Nato”. Det skulle innebära att Ryssland har någon precis utanför dörren. Jag kan faktiskt förstå Rysslands känslor inför det, säger han på en pressträff.

Kriget har öppnat dörren

Ukraina har länge strävat efter ett medlemskap i Nato.

När den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj störtades från makten 2014 förnyade Ukraina sin ambition att gå med i alliansen.

Landets officiella ställning som alliansfritt slopades och den nytillträdde presidenten Petro Porosjenko utlovade en folkomröstning om Natomedlemskap.

Moskva ställde genast krav på att Ukraina inte får gå med i Nato.

Kravet tillbakavisades dock av flera västländer med motiveringen att Ukraina är en suverän stat som har rätt att avgöra om landet vill ansöka om medlemskap.

Ukrainas fria vilja är dock något som Ryssland aldrig accepterat. I februari 2022 inledde Moskva en fullskalig invasion av grannlandet.

Viljan har ökat

Kriget har inte fått önskad effekt för Putinregimen.

Invasionen har fört Ukraina närmare Nato.

Under krigets gång har den ukrainska ledningen insisterat på att landet måste gå med i försvarsalliansen för att skydda sig mot framtida rysk aggression.

Natos dörrar mot Ukraina har också öppnats efter Rysslands storskaliga militära anfall. USA har bland annat utryckt att man är ”övertygad om att Ukraina blir en del av Nato någon gång”.

LÄS MER HÄR:

USA ger besked – då kan Ukraina gå med i Nato

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen