Häpnadsväckande utspel från Trump: ”Jag kan förstå Ryssland”

2025 01 08

Ett nytt uttalande från USA:s tillträdande president Donald Trump väcker stor uppmärksamhet.

Det nya utspelet som uppmärksammas handlar om kriget i Ukraina och vänder sig mot uppfattningen om att Ryssland bär ansvaret för invasionen.

En uppfattning som stora delar av västvärlden är eniga om.

Men inte Donald Trump.

Han hävdar att USA:s sittande president Joe Biden provocerat fram kriget i Ukraina.

Under en pressträff utrycker Trump förståelse för den ryska invasionen av grannlandet.

Han lyfter i synnerhet upp Ukrainas strävan efter ett medlemskap i Nato som en förklaring till Moskvas agerande.

Trump lägger dock inte skulden på Ukraina.

I stället hävdar han att USA:s nuvarande regering bär ansvaret.

Enligt Trump provocerade Biden-administrationen fram en rysk reaktion genom att öppna för ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– I ett känsligt läge sa Biden: ”Ukraina borde gå med i Nato”. Det skulle innebära att Ryssland har någon precis utanför dörren. Jag kan faktiskt förstå Rysslands känslor inför det, säger han på en pressträff.

Kriget har öppnat dörren

Ukraina har länge strävat efter ett medlemskap i Nato.

När den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj störtades från makten 2014 förnyade Ukraina sin ambition att gå med i alliansen.

Landets officiella ställning som alliansfritt slopades och den nytillträdde presidenten Petro Porosjenko utlovade en folkomröstning om Natomedlemskap.

Moskva ställde genast krav på att Ukraina inte får gå med i Nato.

Kravet tillbakavisades dock av flera västländer med motiveringen att Ukraina är en suverän stat som har rätt att avgöra om landet vill ansöka om medlemskap.

Ukrainas fria vilja är dock något som Ryssland aldrig accepterat. I februari 2022 inledde Moskva en fullskalig invasion av grannlandet.

Viljan har ökat

Kriget har inte fått önskad effekt för Putinregimen.

Invasionen har fört Ukraina närmare Nato.

Under krigets gång har den ukrainska ledningen insisterat på att landet måste gå med i försvarsalliansen för att skydda sig mot framtida rysk aggression.

Natos dörrar mot Ukraina har också öppnats efter Rysslands storskaliga militära anfall. USA har bland annat utryckt att man är ”övertygad om att Ukraina blir en del av Nato någon gång”.

LÄS MER HÄR:

USA ger besked – då kan Ukraina gå med i Nato

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen