Häpnadsväckande utspel från Trump: ”Jag kan förstå Ryssland”

2025 01 08

Ett nytt uttalande från USA:s tillträdande president Donald Trump väcker stor uppmärksamhet.

Det nya utspelet som uppmärksammas handlar om kriget i Ukraina och vänder sig mot uppfattningen om att Ryssland bär ansvaret för invasionen.

En uppfattning som stora delar av västvärlden är eniga om.

Men inte Donald Trump.

Han hävdar att USA:s sittande president Joe Biden provocerat fram kriget i Ukraina.

Under en pressträff utrycker Trump förståelse för den ryska invasionen av grannlandet.

Han lyfter i synnerhet upp Ukrainas strävan efter ett medlemskap i Nato som en förklaring till Moskvas agerande.

Trump lägger dock inte skulden på Ukraina.

I stället hävdar han att USA:s nuvarande regering bär ansvaret.

Enligt Trump provocerade Biden-administrationen fram en rysk reaktion genom att öppna för ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– I ett känsligt läge sa Biden: ”Ukraina borde gå med i Nato”. Det skulle innebära att Ryssland har någon precis utanför dörren. Jag kan faktiskt förstå Rysslands känslor inför det, säger han på en pressträff.

Kriget har öppnat dörren

Ukraina har länge strävat efter ett medlemskap i Nato.

När den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj störtades från makten 2014 förnyade Ukraina sin ambition att gå med i alliansen.

Landets officiella ställning som alliansfritt slopades och den nytillträdde presidenten Petro Porosjenko utlovade en folkomröstning om Natomedlemskap.

Moskva ställde genast krav på att Ukraina inte får gå med i Nato.

Kravet tillbakavisades dock av flera västländer med motiveringen att Ukraina är en suverän stat som har rätt att avgöra om landet vill ansöka om medlemskap.

Ukrainas fria vilja är dock något som Ryssland aldrig accepterat. I februari 2022 inledde Moskva en fullskalig invasion av grannlandet.

Viljan har ökat

Kriget har inte fått önskad effekt för Putinregimen.

Invasionen har fört Ukraina närmare Nato.

Under krigets gång har den ukrainska ledningen insisterat på att landet måste gå med i försvarsalliansen för att skydda sig mot framtida rysk aggression.

Natos dörrar mot Ukraina har också öppnats efter Rysslands storskaliga militära anfall. USA har bland annat utryckt att man är ”övertygad om att Ukraina blir en del av Nato någon gång”.

LÄS MER HÄR:

USA ger besked – då kan Ukraina gå med i Nato

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen