Hängde upp Erdogan-docka – planerar ny aktion
2023 01 17
Rojavakommittéerna har för avsikt att genomföra en demonstration.
Förra veckan hissades en docka föreställande den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan upp utanför Stadshuset i Stockholm.
Händelsen fick stor uppmärksamhet och ledde till frustration i Turkiet.
Nu planerar Rojavakommittéerna, som tagit på sig upphängningen av Erdogan-dockan, att genomföra en demonstration i centrala Stockholm på lördag, uppger Expressen.
– Det görs till följd av Sveriges ansökan i Nato - mot ett svenskt deltagande i krigshetsaralliansen och mot de åtgärder som tvingats på oss av diktatorn och mördaren Erdogan, meddelar organisationen på twitter.
“Bricka i Erdogans valkampanj”
Turkiska medier har refererat till Rojavakommittéerna som “PKK-anhängare”, medan organisationen beskriver sig själva som “ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”.
Organisationen är kritiska till Sveriges Natoansökan och skeptiska till de svenska politikernas förhållningssätt till situationen.
– Som en bricka i Erdogans valkampanj har de svenska politikerna krökt sina ryggar för att tillfredsställa diktatorns krav. Precis som man gjort i den inhemska politiken vill man skapa en allians med fascister, vi vägrar acceptera detta, menar de.
Känslig historia
Rojavakommittéerna anser att Sverige ansökt till Nato “utan att genomföra förberedande utredningar, offentlig debatt eller demokratisk förankring”.
Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges ansökan, och kräver bland annat att Sverige lämnar över personer som landet anser vara terrorister.
I Turkiet bor det fler kurder än i något annat land, och kurdernas historia i Turkiet är känslig.
– Efter republiken Turkiet grundade 1923 inleddes en hårdhänt assimilationspolitik som fortsatte under resten av 1900-talet. Statsmakten motarbetade framför allt det kurdiska språket. Kurdiska orts- och personnamn byttes mot turkiska, uppger Utrikespolitiska Institutet.
Strävar efter självbestämmande
Historiskt har det förekommit flera försök till kurdiska statsbildningar, en kamp som alltjämt fortsätter.
– Statsgränserna i Västasien skär genom ett stort område, Kurdistan, som utgör traditionella hemtrakter för kurder. I alla de berörda länderna finns kurdiska grupper som strävar efter självbestämmande, förklarar UI.
Foto: R. Andres
Text: Redaktionen