Handlare ryter ifrån: Många kunder göra samma fel i matbutiken

2024 08 06

En svensk butikshandlare slår larm om ett problematiskt kundbeteende i matbutiker.

Jörgen Westman, butikshandlare på Hemköp i Halmstad, uppger att han tvingas slänga mat för tiotusentals kronor per år på grund av att kunder lägger tillbaka varor på fel plats i butiken.

I en intervju med SVT berättar handlaren att han och hans kollegor hittar nya felplacerade varor varje dag.

Många av varorna tvingas butiken slänga. Det kan exempelvis handla om färskt kött som läggs i frysen och kylda varor som placeras bland torrvaror.

– Redan efter en timme har kvalitén försämrats avsevärt och då kan vi inte sälja det, säger Jörgen Westman till tv-kanalen.

Tiotusentals kronor

Butikshandlaren berättar att fenomenet kostar butiken cirka 1 000 kronor per vecka. Med andra ord tvingas Hemköp-butiken slänga mat för över 50 000 kronor per år.

– På ett år är det över 50 000 kronor som man får kasta i stället för att sälja det. Sedan finns det ett mörkertal, helt klart, säger Westman till SVT.

Stölderna ytterligare ett problem

Ett annat problem för svenska handlare är den rådande stöldvågen i matbutiker.

Hälften av Sveriges butiker uppger att de utsatts för antingen stöld, ringa stöld, hot eller våld i samband med stöld, inbrott, hotfullt beteende eller bedrägeriförsök.

Det visar Svensk Handels Trygghetsbarometer för det andra kvartalet 2024.

Jämfört med motsvarande kvartal föregående år är det en ökning med sju procentenheter.

– Vi tvingas tyvärr konstatera att handelns brottsutsatthet fortsätter att befinna sig på nivåer som kan få allvarliga konsekvenser för samhällen runt om i Sverige.

– Handlarnas tålamod är inte oändligt, och allt fler funderar nu på att lägga ned sin butik till följd av upprepad brottslighet och en hopplöshet kring att rättsväsendet inte tar mängdbrotten på allvar, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i en kommentar till undersökningen.

Foto: D. Kydd

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen