HANDELSBANKEN VARNAR: Då blir börsfallet ännu större

2025 04 04

Stockholmsbörsen har rasat på fredagen, och nu varnar Handelsbanken för ännu större ras.

Oron har varit stor på börser runt om i världen efter Donald Trumps besked om omfattande tullar mot ett stort antal länder.

Bland annat har Stockholmsbörsen rasat med 4,2 procent på fredagen och haft sin sämsta dag på nästan fem år.

Nu varnar Handelsbanken för att det kan bli ännu värre.

Då blir börsfallet större

Handelsbankens aktiestrateg Mattias Sundling tror att många har underskattat Trumps tullhot, vilket är ett av skälen till marknadens starka reaktion, säger han till SR.

Det var i onsdags som president Donald Trump gav besked om tullar mot ett 60-tal länder. Tullar som ska börja gälla den 9 april.

Och enligt Mattias Sundling kommer reaktionen att bli kraftig – om tullarna blir verklighet. Världen riskerar en ny lågkonjunktur.

– Om de blir det, och det blir en recession, så kommer börsfallet att bli större än så här, säger han till radiokanalen.

Förhandlingsvapen?

Handelsbankens aktiestrateg hoppas dock att tullbeskedet är ett spel från Trumps sida.

– Jag personligen tror inte att de här tullarna blir bestående, utan att det här i slutändan ändan är liksom ett förhandlingsvapen, och då tror jag egentligen inte att det ska behöva komma ner så mycket mer, säger Mattias Sundling.

Han hoppas att även USA:s regering inser att det vore ”överdrivet destruktivt” att driva igenom dessa tullar, och hoppas att USA är ute efter en förhandlingslösning.

– Om man tittar till exempel på USA, Mexiko och Kanada så har man ett exempel, Mexiko och Kanada undantogs ifrån de här tullarna i onsdags, och där finns ett avtal att bygga på, och jag tror att det är någon slags modell för hur det kommer att spela ut i de övriga regionerna också, säger han till radiokanalen.

Försenad återhämtning

Även den oberoende ekonomen Claes Hemberg uttrycker förhoppning att de långsiktiga effekterna inte ska bli så allvarliga som man nu fruktar, rapporterar SVT.

Han tror fortfarande på en svensk konjunkturåterhämtning, men att den blir försenad.

– Vi hade sett fram emot en konjunkturåterhämtning efter två tuffa år, och det ser ut som att den fortfarande kommer, men blir nog lite försenad, säger han till kanalen.

Det finns fortfarande många goda tecken i svensk ekonomi, menar Hemberg.

Därför är vi fortfarande i en relativt stabil situation, säger han till kanalen.

Foto: Handelsbanken Danmark, Wikimedia

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen