Han vinner om Trump möter Biden i USA-valet 2024

2022 05 29

Det finns flera indikationer på att USA:s presidentval 2024 blir en fajt mellan Donald Trump och Joe Biden.

Det skulle i så fall bli en repris på valet USA-valet 2020 och det vore inte första gången samma kandidater ställer upp två val i rad.

Lyndon B Johnson

Att en sittande president ställer upp för omval är mycket vanligt och snarare regel än undantag. Det är få tillfällen i USA då en sittande president inte ställt upp för omval och försökt bli vald för en andra mandatperiod.

Ett exempel är president Lyndon B Johnson som till slut avstod från att försöka bli omvald 1968 efter att landet skakats av ökad kriminalitet och på grund av missnöje med Vietnamkriget.

86 år i rappet

I Joe Bidens fall indikerar dock hans aktningsvärda ålder att han inte ställer upp för omval.

Han skulle vara 82 år när han svärs in som president för sin andra mandatperiod.

Dessutom skulle han hinna bli 86 år när han slutar som president om han sitter en hel andra mandatperiod.

Han har dock själv meddelat att han ställer upp för omval – ett besked som emellertid kan komma att ändras.

Motkandidaten 78 år

Republikanernas i särklass mest kända profil är inte heller purung – Donald Trump skulle vara 78 år när han återigen svärs in som president i januari 2025 om han vinner presidentvalet 2024.

Men mätningarna just nu klargör att det trots allt är just Donald Trump och Joe Biden som är de hetaste kandidaterna inför USA-valet 2024.

Oerhört jämna mätningar

Om Trump och Biden drabbar samman i valkampanjen 2024 så är den stora frågan förstås vem som drar längsta strået.

Läget är väldigt jämnt och Biden vinner två av de fem senaste mätningarna samtidigt som Trump vinner tre av mätningarna.

Detta om man bara räknar med en mätning per opinionsinstitut och väljer deras respektive senaste mätning.

Och alla fem mätningar är oerhört jämna.

Trump drar längsta strået

I den mätning där Biden går starkast vinner han över Trump med 48 procent mot 46.

Och i den mätning där Trump går starkast vinner han över Biden med 47 procent mot 43 procent.

Den sammantagna bilden av RealClearPolitics visar att vinnaren av Trump och Biden om de båda skulle mötas i valet igen 2024, sett till genomsnittet av de senaste mätningarna, skulle vara Donald Trump.

Yngre förmågor

The Donald skulle vinna över Joe Biden med 45,2 procent mot 44,0. I nuläget pekar med andra ord mycket på en väldigt jämn kamp i valet 2024.

Det är dock sannolikt att en av de två kandidaterna och kanske båda två mycket väl kan komma att avstå valet 2024 till förmån för yngre förmågor.

Trump brottas även med rättsprocesser som kan komma att skapa problem för honom i ett eventuellt kommande presidentval.

Varningssignal för Trump

I valet 1956 möttes president Dwight D Eisenhower från Republikanerna och utmanaren Adlai Stevenson från Demokraterna och de båda hade redan mött varandra i valet 1952.

Stevenson förlorade båda valen vilket sedan dess fungerat som en varningssignal för kandidater som försökt sig på att besegra en motståndare som de förlorat emot i ett tidigare presidentval.

Foto The White House

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen