Han vinner om Trump möter Biden i USA-valet 2024

2022 05 29

Det finns flera indikationer på att USA:s presidentval 2024 blir en fajt mellan Donald Trump och Joe Biden.

Det skulle i så fall bli en repris på valet USA-valet 2020 och det vore inte första gången samma kandidater ställer upp två val i rad.

Lyndon B Johnson

Att en sittande president ställer upp för omval är mycket vanligt och snarare regel än undantag. Det är få tillfällen i USA då en sittande president inte ställt upp för omval och försökt bli vald för en andra mandatperiod.

Ett exempel är president Lyndon B Johnson som till slut avstod från att försöka bli omvald 1968 efter att landet skakats av ökad kriminalitet och på grund av missnöje med Vietnamkriget.

86 år i rappet

I Joe Bidens fall indikerar dock hans aktningsvärda ålder att han inte ställer upp för omval.

Han skulle vara 82 år när han svärs in som president för sin andra mandatperiod.

Dessutom skulle han hinna bli 86 år när han slutar som president om han sitter en hel andra mandatperiod.

Han har dock själv meddelat att han ställer upp för omval – ett besked som emellertid kan komma att ändras.

Motkandidaten 78 år

Republikanernas i särklass mest kända profil är inte heller purung – Donald Trump skulle vara 78 år när han återigen svärs in som president i januari 2025 om han vinner presidentvalet 2024.

Men mätningarna just nu klargör att det trots allt är just Donald Trump och Joe Biden som är de hetaste kandidaterna inför USA-valet 2024.

Oerhört jämna mätningar

Om Trump och Biden drabbar samman i valkampanjen 2024 så är den stora frågan förstås vem som drar längsta strået.

Läget är väldigt jämnt och Biden vinner två av de fem senaste mätningarna samtidigt som Trump vinner tre av mätningarna.

Detta om man bara räknar med en mätning per opinionsinstitut och väljer deras respektive senaste mätning.

Och alla fem mätningar är oerhört jämna.

Trump drar längsta strået

I den mätning där Biden går starkast vinner han över Trump med 48 procent mot 46.

Och i den mätning där Trump går starkast vinner han över Biden med 47 procent mot 43 procent.

Den sammantagna bilden av RealClearPolitics visar att vinnaren av Trump och Biden om de båda skulle mötas i valet igen 2024, sett till genomsnittet av de senaste mätningarna, skulle vara Donald Trump.

Yngre förmågor

The Donald skulle vinna över Joe Biden med 45,2 procent mot 44,0. I nuläget pekar med andra ord mycket på en väldigt jämn kamp i valet 2024.

Det är dock sannolikt att en av de två kandidaterna och kanske båda två mycket väl kan komma att avstå valet 2024 till förmån för yngre förmågor.

Trump brottas även med rättsprocesser som kan komma att skapa problem för honom i ett eventuellt kommande presidentval.

Varningssignal för Trump

I valet 1956 möttes president Dwight D Eisenhower från Republikanerna och utmanaren Adlai Stevenson från Demokraterna och de båda hade redan mött varandra i valet 1952.

Stevenson förlorade båda valen vilket sedan dess fungerat som en varningssignal för kandidater som försökt sig på att besegra en motståndare som de förlorat emot i ett tidigare presidentval.

Foto The White House

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen