Han vill utmana Putin om presidentposten

2024 01 31

Boris Nadezhdin är emot kriget i Ukraina.

Nu vill han utmana Putin om presidentposten.

– Boris Nadezhdin säger att han har samlat ihop tillräckligt många namnunderskrifter för att ställa upp som kandidat i Rysslands kommande presidentval, uppger BBC.

Stark kritik

Boris Nadezhdin är en tidigare parlamentsledamot.

Han har gjort sig känd för sin uttalade kritik av så väl Rysslands nu sittande president så väl som mot landets fullskaliga invasion av Ukraina.

Inväntar granskning

Boris Nadezhdin uppger att sa att han nu överlämnat mer än de 100 000 underskrifter till valmyndigheten i Ryssland.

Minst 100 000 underskrifter är nämligen vad som krävs för att kunna ställa upp i presidentvalet i landet.

Valberedningen ska nu granska hans ansökan.

Då kan han diskvalificeras

Men presidentkandidaten kan komma att diskvalificeras.

– Om några "oegentligheter" hittas med någon av de inlämnade underskrifterna, kan kommissionen diskvalificera kandidaten helt och hållet.

Det hände när politikern Yekaterina Duntsova diskvalificerades från att kandidera i december när valkommissionen sa att den hade hittat 100 "fel" i hennes form.

Den nuvarande presidenten har redan registrerat sig som en kandidat för valet i mars.

Kritiserar kriget

Han sa nyligen att presidenten "praktiskt taget hade förstört nyckelinstitutionerna i den moderna staten Ryssland", och sa till BBC att, om han blir vald, ska hans första uppgift vara att avsluta kriget.

I ett land där oppositionella personer har fängslats eller till och med mördats verkar hans senaste kritik av Putin ha tolererats hittills.

På tisdagen sa Nadezhdin till BBC att han "inte var rädd" för att kandidera, även om han också sa att valen i Ryssland "inte är fria och inte rättvisa".

Tillfrågad om hans kritik av kriget i Ukraina sa han att invadering av landet var ett "fatalt misstag".

– Först och främst bör vi avsluta att döda varandra och sedan kommer det att bli långa, långa förhandlingar om gränsen, sa han, uppger BBC.

Putins Ryssland

Rysslands politiska scen har dominerats av Vladimir Putin sedan 2000.

2020 antogs en grundlagsändring som tillåter honom att stanna vid makten efter 2024.

En seger i mars skulle få honom att stanna kvar som president till 2030.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen