Han vill utmana Putin om presidentposten

2024 01 31

Boris Nadezhdin är emot kriget i Ukraina.

Nu vill han utmana Putin om presidentposten.

– Boris Nadezhdin säger att han har samlat ihop tillräckligt många namnunderskrifter för att ställa upp som kandidat i Rysslands kommande presidentval, uppger BBC.

Stark kritik

Boris Nadezhdin är en tidigare parlamentsledamot.

Han har gjort sig känd för sin uttalade kritik av så väl Rysslands nu sittande president så väl som mot landets fullskaliga invasion av Ukraina.

Inväntar granskning

Boris Nadezhdin uppger att sa att han nu överlämnat mer än de 100 000 underskrifter till valmyndigheten i Ryssland.

Minst 100 000 underskrifter är nämligen vad som krävs för att kunna ställa upp i presidentvalet i landet.

Valberedningen ska nu granska hans ansökan.

Då kan han diskvalificeras

Men presidentkandidaten kan komma att diskvalificeras.

– Om några "oegentligheter" hittas med någon av de inlämnade underskrifterna, kan kommissionen diskvalificera kandidaten helt och hållet.

Det hände när politikern Yekaterina Duntsova diskvalificerades från att kandidera i december när valkommissionen sa att den hade hittat 100 "fel" i hennes form.

Den nuvarande presidenten har redan registrerat sig som en kandidat för valet i mars.

Kritiserar kriget

Han sa nyligen att presidenten "praktiskt taget hade förstört nyckelinstitutionerna i den moderna staten Ryssland", och sa till BBC att, om han blir vald, ska hans första uppgift vara att avsluta kriget.

I ett land där oppositionella personer har fängslats eller till och med mördats verkar hans senaste kritik av Putin ha tolererats hittills.

På tisdagen sa Nadezhdin till BBC att han "inte var rädd" för att kandidera, även om han också sa att valen i Ryssland "inte är fria och inte rättvisa".

Tillfrågad om hans kritik av kriget i Ukraina sa han att invadering av landet var ett "fatalt misstag".

– Först och främst bör vi avsluta att döda varandra och sedan kommer det att bli långa, långa förhandlingar om gränsen, sa han, uppger BBC.

Putins Ryssland

Rysslands politiska scen har dominerats av Vladimir Putin sedan 2000.

2020 antogs en grundlagsändring som tillåter honom att stanna vid makten efter 2024.

En seger i mars skulle få honom att stanna kvar som president till 2030.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen