Han kan bli Norges nästa statsminister

2021 05 09

I valet 2013 fick Senterpartiet 6% och 2017 nära 10%. Och nu har den karismatiske och leende partiledaren Trygve Slagsvold Vedum lyft sitt parti till de högsta nivåerna i partiets 100-åriga historia.

I några mätningar i vintras var Annie Lööfs systerparti Norges största parti och uppgången har gjort de Rödgröna till knappa favoriter inför valet 13 september.

Partiledaren är känd för sitt glada och frekventa skratt och han framstår som jordnära och ivrig vilket står i stark kontrast med den försiktigare Jonas Gahr Støre som leder Senterns allierade och tilltänkta regeringspartner socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

I takt med att Sentern fokuserat på ökad nationell styrning av naturresurserna, stöd till näringslivet under pandemin, bättre lokal krisberedskap och lokalpoliser så har partiet ökat undan för undan. Partiet har även högt förtroende inom arbetsmarknadspolitiken.

– Det fantastiska med Norge är att vi har både små och stora städer. Man ska ha bra arbetsvillkor oavsett om man har ett praktiskt eller ett akademiskt jobb. Det brinner jag för, säger Vedum till Aftenposten.

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2013 2017 Idag

Rödt, socialister 1 2 3

Socialistisk Venstre 4 6 8

Miljöpartiet 3 3 4

Arbeiderpartiet 31 27 21

Sentern 6 10 19

Kristdemokraterna 6 4 3

Socialliberala Venstre 5 4 3

Höyre 27 25 24

Fremskrittspartiet 16 15 10

ANALYS

Efter valet 2013 avgick Jens Stoltenberg som statsminister och Höyreledaren Erna Solberg bildade regering tillsammans med Fremskrittspartiet. Höyre-Frp-regeringen omvaldes 2017 då även liberala Venstre anslöt till regeringen. När även Kristdemokraterna gick in i regeringen 2019 fick Norge sin första borgerliga majoritetsregering sedan 1985.

Men 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen och har sedan dess tappat rejält i opinionen. Vindarna har blåst mot mitten och även vänsterpartierna har lyft en aning. Om rödgröna får majoritet så finns det två nyckelfrågor:

Om Sentern blir större än Arbeiderpartiet kan partiet få sin första statsminister på 50 år.

Om de båda partierna inte får egen majoritet kan Socialistisk Venstre tänkas kräva regeringsmedverkan.

[forminator_poll id="1284"]

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen