Han kan bli Norges nästa statsminister

2021 05 09

I valet 2013 fick Senterpartiet 6% och 2017 nära 10%. Och nu har den karismatiske och leende partiledaren Trygve Slagsvold Vedum lyft sitt parti till de högsta nivåerna i partiets 100-åriga historia.

I några mätningar i vintras var Annie Lööfs systerparti Norges största parti och uppgången har gjort de Rödgröna till knappa favoriter inför valet 13 september.

Partiledaren är känd för sitt glada och frekventa skratt och han framstår som jordnära och ivrig vilket står i stark kontrast med den försiktigare Jonas Gahr Støre som leder Senterns allierade och tilltänkta regeringspartner socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

I takt med att Sentern fokuserat på ökad nationell styrning av naturresurserna, stöd till näringslivet under pandemin, bättre lokal krisberedskap och lokalpoliser så har partiet ökat undan för undan. Partiet har även högt förtroende inom arbetsmarknadspolitiken.

– Det fantastiska med Norge är att vi har både små och stora städer. Man ska ha bra arbetsvillkor oavsett om man har ett praktiskt eller ett akademiskt jobb. Det brinner jag för, säger Vedum till Aftenposten.

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti                                     2013   2017     Idag
🔴Rödt, socialister                1          2             3
🔴Socialistisk Venstre        4          6              8
🟢Miljöpartiet                         3          3             4
🔴Arbeiderpartiet               31       27         21
🟢Sentern                                   6       10         19
🟡Kristdemokraterna          6          4            3
🟠Socialliberala Venstre     5          4            3
🔵Höyre                                    27        25        24
🟣Fremskrittspartiet          16       15        10
 

ANALYS

Efter valet 2013 avgick Jens Stoltenberg som statsminister och Höyreledaren Erna Solberg bildade regering tillsammans med Fremskrittspartiet. Höyre-Frp-regeringen omvaldes  2017 då även liberala Venstre anslöt till regeringen. När även Kristdemokraterna  gick in i regeringen 2019 fick Norge sin första borgerliga majoritetsregering sedan 1985.

Men 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen och har sedan dess tappat rejält i opinionen. Vindarna har blåst mot mitten och även vänsterpartierna har lyft en aning. Om rödgröna får majoritet så finns det två nyckelfrågor:

✅ Om Sentern blir större än Arbeiderpartiet kan partiet få sin första statsminister på 50 år.

✅ Om de båda partierna inte får egen majoritet kan Socialistisk Venstre tänkas kräva regeringsmedverkan.

[forminator_poll id="1284"]

14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen