Han kan bli Norges nästa statsminister

2021 05 09

I valet 2013 fick Senterpartiet 6% och 2017 nära 10%. Och nu har den karismatiske och leende partiledaren Trygve Slagsvold Vedum lyft sitt parti till de högsta nivåerna i partiets 100-åriga historia.

I några mätningar i vintras var Annie Lööfs systerparti Norges största parti och uppgången har gjort de Rödgröna till knappa favoriter inför valet 13 september.

Partiledaren är känd för sitt glada och frekventa skratt och han framstår som jordnära och ivrig vilket står i stark kontrast med den försiktigare Jonas Gahr Støre som leder Senterns allierade och tilltänkta regeringspartner socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

I takt med att Sentern fokuserat på ökad nationell styrning av naturresurserna, stöd till näringslivet under pandemin, bättre lokal krisberedskap och lokalpoliser så har partiet ökat undan för undan. Partiet har även högt förtroende inom arbetsmarknadspolitiken.

– Det fantastiska med Norge är att vi har både små och stora städer. Man ska ha bra arbetsvillkor oavsett om man har ett praktiskt eller ett akademiskt jobb. Det brinner jag för, säger Vedum till Aftenposten.

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2013 2017 Idag

Rödt, socialister 1 2 3

Socialistisk Venstre 4 6 8

Miljöpartiet 3 3 4

Arbeiderpartiet 31 27 21

Sentern 6 10 19

Kristdemokraterna 6 4 3

Socialliberala Venstre 5 4 3

Höyre 27 25 24

Fremskrittspartiet 16 15 10

ANALYS

Efter valet 2013 avgick Jens Stoltenberg som statsminister och Höyreledaren Erna Solberg bildade regering tillsammans med Fremskrittspartiet. Höyre-Frp-regeringen omvaldes 2017 då även liberala Venstre anslöt till regeringen. När även Kristdemokraterna gick in i regeringen 2019 fick Norge sin första borgerliga majoritetsregering sedan 1985.

Men 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen och har sedan dess tappat rejält i opinionen. Vindarna har blåst mot mitten och även vänsterpartierna har lyft en aning. Om rödgröna får majoritet så finns det två nyckelfrågor:

Om Sentern blir större än Arbeiderpartiet kan partiet få sin första statsminister på 50 år.

Om de båda partierna inte får egen majoritet kan Socialistisk Venstre tänkas kräva regeringsmedverkan.

[forminator_poll id="1284"]

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen