Han kan bli Norges nästa statsminister

2021 05 09

I valet 2013 fick Senterpartiet 6% och 2017 nära 10%. Och nu har den karismatiske och leende partiledaren Trygve Slagsvold Vedum lyft sitt parti till de högsta nivåerna i partiets 100-åriga historia.

I några mätningar i vintras var Annie Lööfs systerparti Norges största parti och uppgången har gjort de Rödgröna till knappa favoriter inför valet 13 september.

Partiledaren är känd för sitt glada och frekventa skratt och han framstår som jordnära och ivrig vilket står i stark kontrast med den försiktigare Jonas Gahr Støre som leder Senterns allierade och tilltänkta regeringspartner socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

I takt med att Sentern fokuserat på ökad nationell styrning av naturresurserna, stöd till näringslivet under pandemin, bättre lokal krisberedskap och lokalpoliser så har partiet ökat undan för undan. Partiet har även högt förtroende inom arbetsmarknadspolitiken.

– Det fantastiska med Norge är att vi har både små och stora städer. Man ska ha bra arbetsvillkor oavsett om man har ett praktiskt eller ett akademiskt jobb. Det brinner jag för, säger Vedum till Aftenposten.

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti                                     2013   2017     Idag
🔴Rödt, socialister                1          2             3
🔴Socialistisk Venstre        4          6              8
🟢Miljöpartiet                         3          3             4
🔴Arbeiderpartiet               31       27         21
🟢Sentern                                   6       10         19
🟡Kristdemokraterna          6          4            3
🟠Socialliberala Venstre     5          4            3
🔵Höyre                                    27        25        24
🟣Fremskrittspartiet          16       15        10
 

ANALYS

Efter valet 2013 avgick Jens Stoltenberg som statsminister och Höyreledaren Erna Solberg bildade regering tillsammans med Fremskrittspartiet. Höyre-Frp-regeringen omvaldes  2017 då även liberala Venstre anslöt till regeringen. När även Kristdemokraterna  gick in i regeringen 2019 fick Norge sin första borgerliga majoritetsregering sedan 1985.

Men 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen och har sedan dess tappat rejält i opinionen. Vindarna har blåst mot mitten och även vänsterpartierna har lyft en aning. Om rödgröna får majoritet så finns det två nyckelfrågor:

✅ Om Sentern blir större än Arbeiderpartiet kan partiet få sin första statsminister på 50 år.

✅ Om de båda partierna inte får egen majoritet kan Socialistisk Venstre tänkas kräva regeringsmedverkan.

[forminator_poll id="1284"]

JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen