Hamburgarkris i Sverige – många kedjor stänger restauranger

2024 11 24

Det är riktigt tufft för många hamburgerkedjor.

För några år sedan introducerades en ny kulinarisk trend i Sverige.

Hamburgerkedjor bortom Max, McDonalds och Burger King började etableras i hög fart.

Det rörde sig om så kallade “finburgarkedjor” som exempelvis Brödernas, Bores och Tugg Burgers.

Är i kris

Nu flera år senare tycks nischen vara i kris.

Vissa av kedjorna har gått in i rekonstruktion, andra har gått i konkurs och flera har tvingats stänga restauranger.

En som har stängt restauranger trots att varken konkurs eller rekonstruktion är nära förestående är Johan Jureskog, som driver kedjan Jureskogs.

– Vi öppnade precis innan pandemin och satsade på citylägen men det är så himla överetablerat. Och blir det en överetablering går det helt enkelt inte runt, säger han till SVT.

“Ville bli stora”

Toby Lee från recensionssajten Burgerdudes förklarar att överetableringen blev till följd av höga ambitioner i branschen.

– Jättemånga småställen ville bli stora kedjor och expanderade snabbare än de kunde. De kunde inte bromsa, säger han.

Brödernas har det tungt

En av de många kedjor som uppstod när trenden var som hetast är Brödernas.

Enligt Fastighetsvärlden har kedjan försatts i rekonstruktion och en av deras restauranger i AMF:s centralt belägna Mood-gallerian har stängt ner.

Brödernas omsättning har på senare tid sjunkit rejält och bolaget har det senaste året gjort en förlust på hela 174 miljoner kronor.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera olika faktorer som spelar in på “finburgarkedjornas” kris.

Utöver överetableringen som blev ett faktum i takt med att trenden växte så har även en pandemi, höjda räntor och mindre köpkraft hos konsumenter bidragit till situationen.

När Riksbanken nu gått in i en räntesänkningscykel finns hopp om att den ekonomiska situationen ska bli bättre igen och att hamburgarsugna kunder åter ska flockas till restaurangerna.

Det återstår att se vilka och hur många av kedjorna som överlever den rådande krisen och kan fortsätta bedriva framgångsrik verksamhet i Sverige.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen