Halva befolkningen har tackat ja – utan att veta om det

2025 01 27

Över hälften av Sveriges mobilanvändare har sagt ja till villkor utan att veta vad det innebär.

Det framgår i en ny rapport från cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Enligt de nya uppgifterna bryr sig inte 35 procent av svenskarna om att läsa användarvillkoren och integritetspolicyer i appar man laddar ned – samtidigt som mobilanvändaren i snitt har installerat över 80 stycken.

Och det kan få större konsekvenser än många tror.

– Det debatteras ofta vad som har störst värde – såsom olja, mark eller data – men på området cybersäkerhet är svaret enkelt: Data. Till skillnad från fysiska ting kan data kopieras, stjälas, skadas eller säljas utan att lämna synliga spår, vilket innebär allvarliga ekonomiska och anseenderisker, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN, i ett uttalande.

Över hälften accepterar utan vidare

Skälet till att svenskarna inte lägger tid på att läsa villkoren är för att de “inte vill slösa tid på lång juridisk information”, enligt NordVPN.

Hela 69 procent – alltså över halva befolkningen – struntar i datasäkerhetspolicyn och dryga hälften skippar att läsa policyn om datadelning med tredjepartsaktörer.

Dessutom läser 56 procent aldrig policyn om datainsamling.

– Appar är en av de vanligaste kanalerna vilka användares känsliga information hamnar på villovägar. Förutom det självklara, att programvaran i sig är skadlig, handlar det ofta om att användare själva tilldelat appen behörigheter som tillåter den samla in persondata eller glömmer uppdateringar, som förutom nya funktioner ofta innehåller viktiga säkerhetsuppdateringar, framhåller cybersäkerhetsföretaget.

Erbjuder miljoner appar

I sammanhanget ska det nämnas att Apple Store erbjuder cirka 1,8 miljoner appar. På Google Play är motsvarande siffra drygt 3,3 miljoner.

– Med så många alternativ och olika integritetspolicyer är det lätt att förbise potentiella faror, konstaterar NordVPN.

Vad som dock är positivt är att svenskar är betydligt mer försiktiga med att godkänna behörigheter till appar.

Enbart fyra procent svarar att de ger appar obegränsad tillgång till exempelvis plats, mikrofon och kontakter.

89 procent ger enbart åtkomst till den data som anses nödvändig för appens funktion.

Tidigare har en rapport från NordVPN visat att 87 procent av Andorid-appar och 60 procent av appar till Iphone ber om åtkomst till fler enhetsfunktioner än vad som egentligen krävs för ändamålet.

Foto: Y. Fresh

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen