HÄLSOLARM: Över en miljon svenskar i riskzonen

2023 09 13

Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks till 10 standardglas eller mer per vecka.

Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas.

I ett pressmeddelande framhåller Socialstyrelsen att vård och stöd bör erbjudas till personer som ligger över värdena.

– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, framhåller Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Över en miljon i riskzonen

De nya gränsvärdena innebär att fler svenskar riskerar att hamna i ett riskbruk och kan enligt Socialstyrelsens bedömning behöva söka vård.

Enligt Fredrik Spak, överläkare och docent vid beroendekliniken på Sahlgrenska, befinner sig över en miljon svenskar i riskzonen.

Gruppen som riskerar att hamna i ett riskbruk uppgår till cirka 450 000 kvinnor och 900 000 män.

Totalt handlar det om 1,35 miljoner svenskar som kan behöva stöd och vård enligt de nya rekommendationerna.

En svår situation för hälso- och sjukvården.

– Primärvården är redan överlupen med mängder av uppgifter. Det är inte så helt lätt att få det att hända, säger Fredrik Spak till GP.

Överläkaren uppmanar i stället personer i riskzonen att kontakta andra aktörer.

– Vi har flera ställen som man kan vända sig till. Det finns en ganska bra summering på 1177. Det är en bra början, säger han till tidningen.

Socialstyrelsens nya rekommendationer

Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning av den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer. 

– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén som samtidigt betonar att vården behöver göra en individuell bedömning.

–  Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion. 

Foto: T Studler

Text: Redaktionen

Sverige varnas för ryskt anfall

2025 03 22

Sverige befinner sig i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge.

I en intervju med Politico tidigare i vår varnade den svenske Mustchefen Thomas Nilsson för att en rysk attack mot Sverige mycket väl riskerar att bli verklighet.

Åtminstone när Rysslands krig med Ukraina är över.

– Ryssland fortsätter att vara det största hotet mot Sverige, uppgav Nilsson då.

“Kan förändra hotbildning”

Nu berör Mustchefen återigen risken för en framtida konflikt med landet i öst.

I en intervju med SR under lördagen förklarar han att rysk militär med stor sannolikhet kommer att omfördela militära resurser i vår riktning.

Så fort de får en sådan möjlighet.

– Det vill säga mot vårt närområde, Baltikum, Finland, och Sverige. Så det är en del som skulle kunna förändra den hotbildning vi har i dag, säger Nilsson till radiokanalen.

“Anfall mot kritiska funktioner”

Precis som tidigare påpekar Nilsson att det först måste till någon form av vapenstillestånd i Ukraina – eller åtminstone att striderna där minskar i omfattning – för att Ryssland ska kunna rikta kikarsiktet mot något annat land.

Att Sverige skulle utsättas för en fullständig militär invasion, det vill säga att Ryssland startar ett nytt fullskaligt krig som i Ukraina, tror han dock inte.

– Det kanske man inte har kapacitet till, men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre, territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner, som påverkar länders funktionalitet, säger Nilsson till kanalen.

Efter en fred i Ukraina skulle Sverige kunna bli ett nytt militärt mål för Ryssland inom tidsramen två till fem år, enligt Mustchefen.

Foto: President of Russia Office samt L. Mimietz (Bilden är ett montage)

Text: Redaktionen