HÅLL UTKIK: Spektakulära fenomen på natthimlen i veckan

2023 04 17

Passa på att kasta en blick upp mot himlen när mörkret faller in.

Då kan du nämligen få chans att bevittna ovanligt spektakulära meteorregn i slutet av den här veckan.

Anmärkningsvärt ljusa

Meteorregnet går under namnet Lyriderna och bildas av rester från kometen C/1861 G1 (Thatcher).

De är normalt inte så många till antalet, vanligtvis förväntas man inte se fler än ungefär 20 stycken till antalet, men de är däremot anmärkningsvärt ljusa och snabba.

– Några av de mer spektakulära är kända för att brinna upp så starkt att de kastar skuggor, framhåller brittiska The Guardian.

Pekar till helgen

Peaken för meteorregnet beräknas att bli natten mot söndag den här veckan.

Och i år är de yttre omständigheterna extra goda för att få syn på skådespelet, tack vare att månen enbart blottar nio procent av sitt ljus i samband med att stjärnfallen kommer att vara som flest till antalet.

Därmed kommer du ha goda förutsättningar att se även de svagare meteorerna, förutsatt att det inte är molnigt.

Sällsynt upplevelse

Att få se så mycket av Lyriderna, som det med lite tur kan bli i år, beskrivs av The Guardian som en sällsynt upplevelse.

Det har vid fåtal tillfällen uppstått “regn” med 100 meteorer i timmen, men den senaste rapporten om ett sådant utbrott kom från USA 1982 och dessförinnan Japan 1945 samt Grekland 1922.

– Kom ihåg att meteorskådning kräver tålamod: räkna med att vara under stjärnorna i minst en timme eller två, framhåller tidningen.

– Så håll värmen.

Meteorregnet förväntas att kunna ses från såväl norra som södra halvklotet.

Skillnaden på meteor och meteorit

Meteorer, eller “stjärnfall” som många brukar säga, uppstår när en sten eller ett dammkorn tränger in i jordens atmosfär.

På så sätt är det ett ljusfenomen som kan se olika ut, beroende på objektets storlek och dess hastighet.

– När det objektet, som kommer utifrån, får kontakt med luften i atmosfären bromsas rörelsen upp av friktionen, förklaras av Illustrerad vetenskap.

– Det gör att energin omsätts till värme, vilket får objektet att förångas. Både värmen och det förångade dammet lämnar spår längs dess bana.

En meteor som träffar jorden kallas för meteroit.

Foto: A. Schmid

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen