Sverige och Danmark informerades inte i förväg om deras samtal med Putin.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen riktar hård kritik mot det norsk-finska initiativet.

– Jag är mycket skeptisk till det här norska och finska initiativet. Det här är inte samordnat med oss ​​andra, säger hon till TV2.

”Håll käften Mette”

Nu reagerar flera norska politikexperter på Frederiksens kritik.

Aftonpostens politiske redaktör Kjetil B Alstadheim slår tillbaka stenhårt.

– Håll käften, Mette! skriver han i en ledare.

B Alstadheim menar att Europa behöver börja prata med Putin. Han anser att Støres och Stubbs initiativ ”bara är början” på en sådan utveckling.

– Ibland är den danska statsministern Mette Frederiksen lite snabb på avtryckaren. Hennes utbrott på tisdagen var definitivt i den kategorin, skriver B Alstadheim och påpekar att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttryckt tacksamhet över initiativet.

– Så den som gick solo var Frederiksen. Om hon är intresserad av att hålla Europa samman, så bidrog hon inte till det själv.

Läs också: Glädjande besked för Sveriges ekonomi 

”Mycket ovanligt”

Dagbladets politiske redaktör Erik Stephansen överraskas av den hårda kritiken från Mette Frederiksen.

– Frederiksens drag är överraskande och kanske förhastat, skriver han.

– Dels för att signaler från statsministerns kansli har varit att samarbetet mellan Støre och Stubb har samordnats och godkänts av "centrala länder i Europa". Dels för att direkt kritik från en nordisk statsminister mot en annan är mycket ovanligt. 

VG:s politiske redaktör Frøy Gudbrandsen skriver också om händelsen.

– Samtalet med den ryske diktatorn är inte något som Norge och Finland har kommit på ensamma. Detta är inte en soloakt, även om Mette Fredriksen inte var inblandad. Det är en del av den process som leds av USA, vilken inkluderar samtal mellan Ukraina, Ryssland och USA – och Europa, framhåller hon.

Skribenterna uppmärksammar även att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har kritiserat samtalet. Den svenska kritiken beskrivs dock som betydligt mer återhållsam.

Andra läser: Sluta göra detta i Ica-butiken – då får du själv betala 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

• 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
• 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
• 2009: Albanien och Kroatien
• 2017: Montenegro
• 2020: Nordmakedonien
• 2023: Finland
• 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen