Hajpade valutan faller kraftigt – värsta sedan 2022

2025 03 02

Kryptovalutan Bitcoin faller.

Det senaste årtiondet har Bitcoin hajpats.

Kryptovalutan - vars praktiska värde ifrågasätts av vissa ekonomer men hyllas av andra - har gjort många ägare till miljonärer under de senaste åren.

Nu faller dock valutan - och det ordentligt.

Bitcoin faller

Bitcoin har noterat sin största månatliga nedgång sedan juni 2022, vilket driver den in på en så kallad björnmarknad när euforin över kryptovalutor efter Donald Trumps valvinst avtog.

Priset på Bitcoin föll med 17,5 procent i februari, den största månatliga nedgången sedan juni 2022, och den 11: e värsta månaden under det senaste decenniet, när negativa känslor slog mot finansmarknaderna.

Det rapporterar The Guardian.

Marknaden oroad

Bitcoin har nu sjunkit mer än 20 procent under rekordhöga 109 071 dollar i mitten av januari, vilket innebär att det är en teknisk björnmarknad.

Bitcoin försvagades under stigande volatilitet på finansmarknaderna, vilket skylldes på rädslan för ett globalt handelskrig när Donald Trump lovade att införa nya tullar på import från Kanada, Mexiko och Kina den här veckan.

I skrivande stund handlas en bitcoin för drygt 85 000 dollar - motsvarande strax över 910 000 kronor.

Skakigt på börsen

Samtidigt är det skakigt på börsen.

De svenska indexen OMXSPI och OMXS30 stängde nedåt på fredagen med omkring en halv procent.

Samtidigt kommer besvärande bedömningar från andra sidan Atlanten gällande USA:s BNP-siffror.

Ny mätning

Tidig ekonomisk data för det första kvartalet 2025 pekar mot negativ tillväxt, enligt en mätning från Federal Reserve Bank of Atlanta.

Centralbankens GDPNow-tracker av inkommande mätvärden indikerar att bruttonationalprodukten är på väg att krympa med 1,5 procent för perioden januari-mars, enligt en uppdatering som publicerades på fredagsmorgonen, uppger CNBC.

Samtidigt är inflationstakten alltjämt för hög i USA, den ligger kring 3 procent och har gjort det under en tid - någonting som kan innebära att amerikanerna får vänta på ytterligare räntesänkningar.

Foto: A. Francois McKenzie

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för arbete hemifrån

2025 03 26

Antalet svenskar som arbetar hemifrån har ökar markant.

I dag jobbar dubbelt så många hemifrån jämfört med tiden före coronapandemin.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt myndigheten arbetade 46 procent av de sysselsatta i någon utsträckning hemifrån under fjolåret. Det är en ökning med cirka 26 procentenheter sedan 2008 och en fördubbling sedan 2019, året innan coronapandemin tog fart i Sverige.  

– Andelen som arbetar hemifrån har fördubblats jämfört med före pandemin. Den totala arbetade tiden är också högre bland dem som arbetar hemifrån, säger Stefan Andersson, statistiker på SCB och rapportförfattare.

Det senaste året har det dock skett en liten avmattning.

– Efter pandemin har andelen som ofta arbetar hemifrån avtagit något. Mellan åren 2023 och 2024 sjönk andelen med knappt 1 procentenhet, säger Sandra Medenica, statistiker på SCB och rapportförfattare.

Storstadsfenomen

Det är framför allt fast anställda i åldersgruppen 30-54 år som arbetar hemifrån. Enligt statistiken arbetar personer i åldersgruppen hemifrån minst hälften av dagarna. I synnerhet är det personer med eftergymnasial utbildning inom både privat och statlig sektor som kan arbeta från hemmet.

– Inom privat tjänstesektor och statlig sektor arbetar drygt 20 procent av de högutbildade oftast hemifrån, säger Sandra Medenica.

Att jobba hemifrån är också vanligare bland personer som bor i storstäder – även fast distansarbete fortsätter att öka utanför de större städerna.

– Före pandemin var andelen som arbetade hemifrån ganska jämnt fördelad över storstad, tätort och landsbygd. Men nu har andelen som ofta arbetar hemifrån ökat till drygt 15 procent i storstäderna jämfört med cirka 10 procent i tätort och landsbygd, säger Stefan Andersson.

Foto: Linkedin Sales Solutions

Text: Redaktionen

JUST NU: Jätteskandal i USA – läs de hemliga krigsplanerna här

2025 03 26

Att ljuga i vittnesförhör som sker inför USA:s kongress är olagligt.

Nu kommer uppgifter som indikerar att flera av Donald Trumps ministrar har gjort sig skyldiga till just detta.  

Det rapporterar tidningen The Atlantics vars chefredaktör Jeffrey Goldberg av misstag lades till i en gruppchatt på meddelandeappen Signal. I gruppchatten deltog flera av Trumps närmaste medarbetare, inklusive nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz, vicepresident JD Vance och försvarsminister Pete Hegseth.

Goldberg hävdar att han fick ta del av topphemliga och säkerhetsklassade uppgifter – bland annat planerade ministrarna militära planer mot huthirebellerna i Jemen.

Uppgifterna har tillbakavisats av flera ministrar som deltog i gruppchatten. Vid en utfrågning i senaten hävdade både chefen för den nationella underrättelsetjänsten, Tulsi Gabbard, och CIA-chefen John Ratcliffe att ingen hemligstämplad information delades i chatten.

Nu uppger The Atlantic att både Gabbard och Ratcliffe far med osanning. På onsdagen publicerar tidningen attackplanerna från krigschatten. Planerna innehåller detaljerade uppgifter om när amerikanska stridsflygplan skulle lyfta och attackera utpekade mål. 

Nedan följer meddelandena från försvarsminister Hegseth i originalspråk:

“TIME NOW (1144et): Weather is FAVORABLE. Just CONFIRMED w/CENTCOM we are a GO for mission launch.” (Centcom är namnet på USA:s militärkommando för Mellanöstern)

Hegseth fortsätter att ge mer detaljerad information om attackplanerna: 

  • “1215et: F-18s LAUNCH (1st strike package)”
  • “1345: ‘Trigger Based’ F-18 1st Strike Window Starts (Target Terrorist is @ his Known Location so SHOULD BE ON TIME – also, Strike Drones Launch (MQ-9s)”

“Konsekvenserna hade blivit katastrofala”

Enligt tidningen skickades de detaljerade attackplanerna klockan 11.44 på förmiddagen – 31 minuter innan de första amerikanska stridsflygplanen öppnade eld.

– Om denna text hade mottagits av någon som är fientligt inställd till amerikanska intressen – eller någon som bara har tillgång till sociala medier – skulle houthierna haft tid att förbereda sig för vad som var tänkt att bli en överraskningsattack mot deras fästen. Konsekvenserna för de amerikanska piloterna kunde ha blivit katastrofala, skriver The Atlantic.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen