Haj sprider skräck i svenskparadis – se videon här

2024 06 18

Bilder visar en haj som sprider skräck i ett svenskparadis.

I turistparadiset Gran Canaria har stränder tvingats stängas flera gånger de senaste dagarna.

Anledningen: En eller flera hajar som sprider skräck bland turisterna.

Se videon genom att klicka på en länk längst ner i artikeln.

Den första observationen gjordes under lördagen vid Melenara Beach, rapporterar Sky News.

Stranden stängdes

Många människor befann sig på stranden när ett flertal badande turister såg en cirka två meter lång haj i närheten av stranden.

– Badvakter kontaktade polisen som sedan kom och stängde stranden innan sökteam gav sig ut med jet ski för att försöka lokalisera djuret, rapporterar kanalen.

Stranden stängdes på grund av säkerhetsskäl.

Såg en fena sticka upp

Även en annan strand, Salinetas, stängdes.

Detta efter att badgäster sett en fena sticka upp ur vattnet, enligt kanalen.

Enligt rapporter så förblev Melenara stängd fram till måndagen, då en grön flagga sattes upp, vilket betyder att det återigen är säkert att bada i vattnet.

Men sedan tog dramatiken en ny vändning.

Sågs igen – med drönare

Nya observationer av haj ledde till att man under måndagen återigen tvingades stänga stranden, rapporterar Daily Mail.

Strax efter att stranden vid Melenara hade öppnats igen så beordrade badvakter återigen badgästerna att komma upp ur vattnet.

Detta efter att en polisdrönare hade observerat att det återigen fanns haj precis i närheten av stranden.

Fångad på bild

Senare under måndagen hissades röd flagg även på stranden San Augustin, uppger tidningen.

I det fallet var det en turist som hade tagit ett foto av en hajfena som stack upp ur vattnet.

Efter tydliga iakttagelser med hjälp av drönare har polisen kunnat konstatera att det rör sig om en hammarhaj, vilket är samma art som spred skräck bland Gran Canarias turister på lördagen.

SE DEN SPANSKA POLISENS VIDEO AV HAJEN HÄR.

Foto: Spanska polisen X

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen