Gymnasieelev hittad död – skola i sorg

2024 10 07

I lördags uppgav polisen att en ung man hittats död i vattnet vid Svartöbrinken i Luleå.

Nu kommer nya uppgifter om dödsfallet.

Den avlidne var elev på Luleå gymnasieskola.

Han blev 18 år gammal och gick sista året på gymnasiet.  

”Har ett ansvar att ta hand om alla”

Under måndagen vajar flaggorna på halvstång utanför skolan.

– När något sådant här tragiskt händer har vi ett ansvar som skola att ta hand om alla som är ledsna i dag, och kommande dagar.

Det säger gymnasiechefen Eva Lindbäck till SVT Nyheter.

Flera insatser

Skolan har vidtagit flera åtgärder för att stötta elever och personal.

– Personalen kommer att samla och finnas nära eleverna och det kommer finnas ett minnesrum dit alla kan gå. Där kommer också elevhälsan och skolkyrkan att finnas som stöd, säger Eva Lindbäck till SR Ekot.

Domkyrkan kommer även att hålla öppet för sörjande mellan klockan 13 och 15. Alla som vill kan gå dit och tända ett ljus.

Mamman i chock

Tonåringens familj har drabbats hårt av tragedin.

– Det är chock och bottenlös sorg, säger mamman till Norrbottens Kuriren.

– Han var glad, precis som alla andra ungdomar. Det fanns inga tecken på att han skulle må dåligt.

Polisen utreder

Polisen utreder dödsfallet.

–  I nuläget misstänks inget brott i samband med händelsen, uppger myndigheten i ett uttalande.

Mordförsök på köpcentrum

Under måndagen har polisen även gått ut med nya uppgifter om gårdagens skjutning på köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka.

Polisen bekräftar att den misstänkte gärningspersonen är minderårig, en pojke under 15 år.

Pojken är frihetsberövad och i nuläget placerad på ett SIS-hem.

– Misstankarna mot honom gäller grovt vapenbrott samt försök till mord i två fall. Detta då ytterligare skott avlossades i samband med gripandet, uppger polisen i ett uttalande.

En man i 25-årsåldern vårdas på sjukhus efter skottlossningen. Skadeläget är för närvarande stabilt. 

Skjutningen kopplas till kriminella nätverk, erfar GP.

Foto: Luleå gymnasieskola

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen